Pumunta sa nilalaman

Pangulo ng Bolivia

Mula sa Wikipedia, ang malayang ensiklopedya
President ng the
Plurinational state of Bolivia
Presidente del Estado Plurinacional de Bolivia
Coat of arms of Bolivia
Incumbent
Rodrigo Paz Pereira

mula 8 November 2025
IstiloThe Most Excellent[1]
(Formal)
His Excellency
(Diplomatic)
KatayuanHead of state
Head of government
TirahanCasa Grande del Pueblo
LuklukanLa Paz
HumirangPlurinational Electoral Organ
NagtalagaDirect popular vote (two rounds if necessary)
Haba ng terminoFive years,
no term limits[2]
NagpasimulaSimón Bolívar
Nabuo11 August 1825
Unang humawakSimón Bolívar
Evo Morales[a]
DiputadoVice President of Bolivia
Sahod24,251 bolivianos/US$3,561 per month[3]
Websaytwww.presidencia.gob.bo

Ang pangulo ng Bolivia (Espanyol: Presidente de Bolivia), opisyal na kilala bilang president of the Plurinational State of Bolivia (Padron:Lang- es), ay pinuno ng estado at pinuno ng pamahalaan ng Bolivia at ang kapitan heneral ng Sandatahang Lakas ng Bolivia.

Ayon sa Bolivian Constitution, ang pangulo ay inihahalal sa pamamagitan ng popular na boto sa limang taong termino na walang limitasyon sa bilang ng mga termino na maaaring pagsilbihan ng isang pangulo.[4] Kung walang kandidatong nanalo sa mayorya (tinukoy bilang alinman sa higit sa 50%, o bilang kahalili, hindi bababa sa 40% at hindi bababa sa 10% na higit pa kaysa sa pangalawang pwesto na kandidato), ang nangungunang dalawang kandidato ay uusad sa isang runoff na halalan .

Si Rodrigo Paz Pereira ay ang ika-68 at nanunungkulan na pangulo ng Bolivia. Siya ay nanunungkulan noong 8 Nobyembre 2025.

Noong Agosto 6, 1825, ang Republika ng Bolivia ipinahayag ang kalayaan nito at ipinroklama si Simón Bolívar pinuno ng estado. Bagama't tiyak na totoo na si Bolívar ang opisyal na pinuno ng bansa simula sa kanyang pagdating noong Agosto 12, mayroong hindi pagkakaunawaan sa pagitan ng mga iskolar kung dapat ba siyang ituring na unang pangulo ng republika.[5] Ayon sa pananaliksik ng Bolivian historian na si Isaac Sandoval, sa kanyang aklat na ' '"Pampulitikang pag-unlad sa panlipunang pagbuo ng Bolivia" pinagtitibay na ang unang pangulo ng Bolivia ay hindi Bolívar, ngunit Antonio José de Sucre. Ito ay dahil sa ang katunayan na si Bolívar ay hindi kailanman tinukoy bilang pangulo sa mga legal na dokumento at hindi nanumpa na tinalikuran ang titulo pabor sa Sucre noong 29 Disyembre 1825. Si Sucre, sa kabilang banda, ay naging pangulo noong unang Konstitusyon ng bansa ay ipinahayag noong 19 Nobyembre 1826.[6]

Iginiit ng mananalaysay at may-akda ng aklat na "Presidents of Bolivia: Between urns and rifles" Carlos Mesa na si Bolívar talaga ang unang pangulo at ang kawalan ng pagbanggit sa kanya na may titulo ay dahil sa katotohanan. ang terminong "presidente" ay hindi karaniwang ginagamit sa mga legal na dokumento noong panahong iyon. Itinuro ni Mesa ang utos ng Kongreso noong Agosto 11, 1825 na nagpahayag kay Bolívar na "tagapagpalaya" na nagbibigay sa kanya ng "Supreme Executive Power of the Republic." Anuman ang kaso, ang posisyon ni Simón Bolívar bilang unang pangulo ay ang pinakakaraniwang tinatanggap na paninindigan.

Ang Political Constitution of 1826, na kilala rin bilang Bolivarian Constitution, ay ang unang tekstong konstitusyonal na inihanda ni Simón Bolívar, na pinahintulutan ng General Constituent Congress noong 6 Nobyembre 1826 at ipinahayag ni Antonio José de Sucre noong 19 Nobyembre 1826.[7] Sa unang pagkakataong ito, ang panguluhan ay bumubuo ng isang panghabambuhay na posisyon na may kapangyarihang maghalal at magtalaga ng kahalili. Ang panghabambuhay na posisyon ay pinawalang-bisa sa panahon ng pagkapangulo ni Andrés de Santa Cruz na nagpahayag ng Konstitusyong Pampulitika ng 1831.[8] Sa halip, ang pangulo ay magsisilbi para sa isang apat na taong termino ng pamahalaan na may kakayahang muling mahalal nang walang limitasyon.

Konstitusyong Politikal ng 2009

[baguhin | baguhin ang wikitext]

Ang 2009 Political Constitution, na inaprubahan ng referendum noong 25 Enero 2009 at ipinahayag ng Pangulo Evo Morales noong 7 Pebrero ay nagresulta sa opisyal na pangalan ng bansa, na iniwan ang dating denominatibo nitong Republic of Bolivia para maging the Plurinational State of Bolivia.[9] Dahil dito, Evo Morales ay ang ika-65 at huling Pangulo ng Republika at ang unang Pangulo ng Estado. Pinalawig ng Saligang Batas ang termino ng pangulo mula apat na taon hanggang limang taon habang pinapanatili ang dalawang terminong limitasyon. Noong 21 Pebrero 2016, nabigong pumasa ang isang panukalang buwagin ang mga limitasyon sa termino sa pamamagitan ng constitutional referendum sa margin na 51% hanggang 49%.[10] Sa kabila nito, noong 28 Nobyembre 2017, ang Supreme Tribunal of Justice ay nagpasiya na ang lahat ng nahalal na opisyal ay maaaring tumakbo para sa katungkulan nang walang takda, sa halip na para sa dalawang magkasunod na terminong pinahihintulutan sa ilalim ng 2009 Constitution. Nabigyang-katwiran ng korte ang desisyon nito batay sa interpretasyon ng American Convention on Human Rights sa mga karapatang pampulitika.[11]

No. Name

(Birth–Death)

Term of office Party Title(s)
Antonio José de Sucre

(1795–1830)

1825 1825 Independent Liberator of Bolivia
1 Simón Bolívar

(1783–1830)

11 August 1825 29 December 1825 Independent Liberator of Bolivia
2 Antonio José de Sucre

(1795–1830)

29 December 1825 18 April 1828 Independent Liberator of Bolivia (29 December 1825 – 19 June 1826)
President (19 June 1826 – 18 April 1828)
3 José María Pérez de Urdininea

(1784–1865)

18 April 1828 2 August 1828 Independent President
4 José Miguel de Velasco Franco

(1795–1859)

2 August 1828 18 December 1828 Independent Acting President
5 Pedro Blanco Soto

(1795–1829)

18 December 1828 1 January 1829 Independent Provisional President
4 José Miguel de Velasco Franco

(1795–1859)

1 January 1829 24 May 1829 Independent Acting President
6 Andrés de Santa Cruz

(1792–1865)

24 May 1829 20 February 1839 Independent Provisional President (29 May 1829 – 15 August 1831)
President (15 August 1831 – 20 February 1839)
Supreme Protector of the Peru–Bolivian Confederation (28 October 1836 – 20 February 1839)
4 José Miguel de Velasco Franco

(1795–1859)

20 February 1839 10 June 1841 Independent Provisional Supreme Chief (20 February 1839 – 16 June 1839)
Provisional President (16 June 1839 – 15 August 1840)
President (15 August 1840 – 10 June 1841)
7 Sebastián Ágreda

(1795–1875)

10 June 1841 9 July 1841 Independent Provisional Chief
8 Mariano Calvo

(1782–1842)

9 July 1841 22 September 1841 Independent Acting President
9 José Ballivián

(1805–1852)

22 September 1841 23 December 1847 Independent Provisional President (22 September 1841 – 15 August 1844)
President (15 August 1844 – 23 December 1847)
10 Eusebio Guilarte Vera

(1805–1849)

23 December 1847 2 January 1848 Independent Interim President
4 José Miguel de Velasco Franco

(1795–1859)

18 January 1848 6 December 1848 Independent Provisional President
11 Manuel Isidoro Belzu

(1808–1865)

6 December 1848 15 August 1855 Independent Provisional President (6 December 1848 – 15 August 1850)
President (15 August 1850 – 15 August 1855)
12 Jorge Córdova

(1822–1861)

15 August 1855 21 October 1857 Independent President
13 José María Linares

(1808–1861)

21 October 1857 14 January 1861 Independent Provisional President (21 October 1857 – 1858)
Dictator for Life (1858 – 14 January 1861)
14 José María de Achá

(1810–1868)

4 May 1861 28 December 1864 Independent Provisional President (4 May 1861 – 15 August 1862)
President (15 August 1862 – 28 December 1864)
15 Mariano Melgarejo

(1820–1871)

28 December 1864 15 January 1871 Independent Provisional President (28 December 1864 – 15 August 1870)
President (15 August 1870 – 15 January 1871)
16 Agustín Morales

(1808–1872)

15 January 1871 27 November 1872 Independent Supreme Chief of the Revolution (15 January 1871 – 21 January 1871)
Provisional President (21 January 1871 – 25 August 1872)
President (25 August 1872 – 27 November 1872)
17 Tomás Frías Ametller

(1804–1884)

28 November 1872 9 May 1873 Independent President
18 Adolfo Ballivián

(1831–1874)

9 May 1873 14 February 1874 Independent President
17 Tomás Frías Ametller

(1804–1884)

14 February 1874 4 May 1876 Independent President
19 Hilarión Daza

(1840–1894)

4 May 1876 17 April 1879 Independent President
20 Pedro José Domingo de Guerra

(1809–1879)

17 April 1879 10 September 1879 Independent President
21 Narciso Campero

(1813–1896)

19 January 1880 3 September 1884 Conservative Party President
22 Gregorio Pacheco

(1823–1899)

3 September 1884 15 August 1888 Democratic Party President
23 Aniceto Arce

(1824–1906)

15 August 1888 11 August 1892 Conservative Party President
24 Mariano Baptista

(1832–1907)

11 August 1892 19 August 1896 Conservative Party President
25 Severo Fernández

(1849–1925)

19 August 1896 12 April 1899 Conservative Party President
26 Government Junta 12 April 1899 25 October 1899 Military Members:

José Manuel Pando
Serapio Reyes Ortiz
Macario Pinilla Vargas

27 José Manuel Pando

(1849–1917)

25 October 1899 14 August 1904 Liberal Party President
28 Ismael Montes

(1861–1933)

14 August 1904 12 October 1909 Liberal Party President
29 Eliodoro Villazón

(1848–1939)

12 October 1909 14 October 1913 Liberal Party President
28 Ismael Montes

(1861–1933)

14 October 1913 15 October 1917 Liberal Party President
30 José Gutiérrez Guerra

(1869–1929)

15 October 1917 12 July 1920 Liberal Party President
Government Junta 13 July 1920 28 January 1921 Socialist Republican Party President
31 José María Escalier 28 January 1921 28 January 1921 Socialist Republican Party President
32 José Manuel Ramírez 28 January 1921 28 January 1921 Socialist Republican Party President
33 Bautista Saavedra

(1870–1939)

28 January 1921 3 September 1925 Socialist Republican Party President
34 Felipe S. Guzmán

(1879–1932)

3 September 1925 10 January 1926 Socialist Republican Party Provisional President
35 Hernando Siles Reyes

(1882–1942)

10 January 1926 28 May 1930 Nationalist Party President
36 Fidel Vega 28 May 1930 25 June 1930 Members:

Alberto Díez de Medina
Germán Antelo Arauz (to 17 June 1930)
Franklin Mercado
David Toro
José Aguirre Achá
Fidel Vega
Carlos Banzer
Ezequiel Romecín Calderón (from 17 June 1930)

37 David Toro

(1898–1977)

25 June 1930 25 June 1930 Military Chairman of the Government Junta
38 Carlos Blanco Galindo

(1882–1943)

28 June 1930 5 March 1931 Military Chairman of the Military Government Junta

Members:

39 Bernardino Bilbao Rioja

(1895–1983)

5 March 1931 5 March 1931
40 Daniel Salamanca Urey

(1869–1935)

5 March 1931 27 November 1934 Genuine Republican Party President
41 José Luis Tejada Sorzano

(1882–1938)

28 November 1934 17 May 1936 Liberal Party President
42 Germán Busch

(1904–1939)

17 May 1936 20 May 1936 Military Chairman of the Government Junta
43 David Toro

(1898–1977)

20 May 1936 13 July 1937 Military Chairman of the Government Junta
42 Germán Busch

(1904–1939)

13 July 1937 23 August 1939 Military Chairman of the Government Junta (13 July 1937 – 28 May 1938)
President (28 May 1938 – 23 August 1939)
44 Carlos Quintanilla

(1888–1964)

23 August 1939 15 April 1940 Military Provisional President
45 Enrique Peñaranda

(1892–1969)

15 April 1940 20 December 1943 Concordance President
46 Gualberto Villarroel

(1908–1946)

20 December 1943 21 July 1946 Military Chairman of the Government Junta (20 December 1943 – 5 April 1944)
Provisional President (5 April 1944 – 6 August 1944)
President (6 August 1944 – 21 July 1946)
47 Néstor Guillén

(1890–1966)

21 July 1946 15 August 1946 Independent Chairman of the Provisional Government Junta
48 Tomás Monje

(1884–1954)

15 August 1946 10 March 1947 Independent Chairman of the Provisional Government Junta
49 Enrique Hertzog

(1896–1980)

10 March 1947 22 October 1949 Republican Socialist Unity Party President
50 Mamerto Urriolagoitía

(1895–1974)

22 October 1949 16 May 1951 Republican Socialist Unity Party Acting President (22 October 1949 – 24 October 1949)
President (24 October 1949 – 16 May 1951)
51 Hugo Ballivián

(1901–1993)

16 May 1951 11 April 1952 Military Chairman of the Military Junta

Members:

Antonió Seleme Vargas
Humberto Torres Ortiz

52 Hernán Siles Zuazo

(1914–1996)

11 April 1952 16 April 1952 Revolutionary Nationalist Movement Provisional President
53 Víctor Paz Estenssoro

(1907–2001)

16 April 1952 6 August 1956 Revolutionary Nationalist Movement President
52 Hernán Siles Zuazo

(1914–1996)

6 August 1956 6 August 1960 Revolutionary Nationalist Movement President
53 Víctor Paz Estenssoro

(1907–2001)

6 August 1960 4 November 1964 Revolutionary Nationalist Movement President
54 René Barrientos

(1919–1969)

5 November 1964 26 May 1965 Military Chairman of the Military Junta
26 May 1965 2 January 1966 Military Co-Chairmen of the Military Junta
Alfredo Ovando Candía

(1918–1982)

55 2 January 1966 6 August 1966 Military Chairman of the Military Junta
56 René Barrientos

(1919–1969)

6 August 1966 27 April 1969 Popular Christian Movement President
57 Luis Adolfo Siles Salinas

(1925–2005)

27 April 1969 26 September 1969 Social Democratic Party President
55 Alfredo Ovando Candía

(1918–1982)

26 September 1969 6 October 1970 Military President
58 Junta of Commanders of the Armed Forces 1970 6 October 1970 7 October 1971 Military Members:

Efraín Guachalla Ibáñez
Fernando Sattori Ribera
Alberto Albarracín Crespo

59 Juan José Torres

(1920–1976)

7 October 1970 21 August 1971 Military President
60 Junta of Commanders of the Armed Forces 1971 21 August 1971 22 August 1971 Military Members:

61 Hugo Banzer

(1926–2002)

22 August 1971 21 July 1978 Military President
62 Víctor González Fuentes 21 July 1978 21 July 1978 Military Chairman of the Military Junta
63 Juan Pereda

(1931–2012)

21 July 1978 24 November 1978 Military President
64 David Padilla

(1927–2016)

24 November 1978 8 August 1979 Military Chairman of the Military Junta
65 Wálter Guevara

(1912–1996)

8 August 1979 1 November 1979 Authentic Revolutionary Party Acting President
66 Alberto Natusch

(1933–1994)

1 November 1979 16 November 1979 Military President
67 Lidia Gueiler Tejada

(1921–2011)

16 November 1979 17 July 1980 Revolutionary Left Front Acting President
68 Junta of Commanders of the Armed Forces 1980 17 July 1980 18 July 1980 Military Members:

69 Luis García Meza

(1929–2018)

18 July 1980 4 August 1981 Military President
70 Junta of Commanders of the Armed Forces 1981 4 August 1981 4 September 1981 Military Members:

71 Celso Torrelio

(1933–1999)

4 September 1981 19 July 1982 Military President
72 Junta of Commanders of the Armed Forces 1982 19 July 1982 21 July 1982 Military Members:
73 Guido Vildoso

(1937–)

21 July 1982 10 October 1982 Military President
52 Hernán Siles Zuazo

(1914–1996)

10 October 1982 6 August 1985 Democratic and Popular Union President
53 Víctor Paz Estenssoro

(1907–2001)

6 August 1985 6 August 1989 Revolutionary Nationalist Movement President
74 Jaime Paz Zamora

(1939–)

6 August 1989 6 August 1993 Revolutionary Left Movement President
75 Gonzalo Sánchez de Lozada

(1930–)

6 August 1993 6 August 1997 Revolutionary Nationalist Movement President
76 Hugo Banzer

(1926–2002)

6 August 1997 7 August 2001 Nationalist Democratic Action President
77 Jorge Quiroga

(1960–)

7 August 2001 6 August 2002 Nationalist Democratic Action President
78 Gonzalo Sánchez de Lozada

(1930–)

6 August 2002 17 October 2003 Revolutionary Nationalist Movement President
79 Carlos Mesa

(1953–)

17 October 2003 9 June 2005 Independent President
80 Eduardo Rodríguez

(1956–)

9 June 2005 22 January 2006 Independent President
81 Evo Morales

(1959–)

22 January 2006 10 November 2019 Movement for Socialism President
82 Adriana Salvatierra

(1959–)

10 November 2019 11 November 2019 Movement for Socialism President
83 Jeanine Áñez

(1967–)

11 November 2019 11 November 2020 Democrat Social Movement President
84 Luis Arce

(1963–)

11 November 2020 11 November 2025 Movement for Socialism President
85 Rodrigo Paz Pereira

(1967–)

11 November 2025 Christian Democratic Party President
  1. While Simón Bolívar was the inaugural holder of the office of President of Bolivia, Evo Morales was the first president of the Plurinational State of Bolivia in its current form.

Mga sanggunian

[baguhin | baguhin ang wikitext]
  1. "HEADS OF STATE HEADS OF GOVERNMENT MINISTERS OF FOREIGN AFFAIRS" (PDF). 2012-09-27. Inarkibo mula sa orihinal (PDF) noong 27 September 2012. Nakuha noong 2020-11-24.
  2. Zolá, William (24 January 2023). "Ratifican que la reelección indefinida es un 'derecho humano' pese a que la Corte IDH lo desestimó" [Indefinite re-election is ratified as a "human right" despite the fact that the Inter-American Court rejected it] (sa wikang Kastila). Inarkibo mula sa orihinal noong 17 Mayo 2023. Nakuha noong 17 May 2023.
  3. PAZ/ANF, LA. "El salario del Presidente sube de 22.987 a 24.251 bolivianos". Opinión Bolivia (sa wikang Kastila).
  4. "The World Factbook – Central Intelligence Agency". cia.gov (sa wikang Ingles). Inarkibo mula sa orihinal noong 2021-09-27. Nakuha noong 2017-04-06.
  5. Mendoza. -cargo-de-simn-bolvar/ "¿Quién fue el primer presidente de Bolivia?; se enciende el debate por el cargo de Simón Bolívar". eju.tv (sa wikang Kastila). Nakuha noong 2020-11-24. {{cite web}}: Check |url= value (); Unknown parameter |una= ignored ()
  6. bolivia.html "Primera Constitucion Política de Bolivia o Constitución Bolivariana". APUNTES JURIDICOS™. Nakuha noong 2020-11-24. {{cite web}}: Check |url= value ()
  7. Padron:Sipiin ang web
  8. "Bolivia: Constitución política de 1831, 14 de agosto de 1831". lexivox.org. Nakuha noong 2020-11-24.
  9. "Bolivia: Constitución Política del Estado de 2009, 7 de febrero de 2009". lexivox.org. Nakuha noong 2020-11-24.
  10. Watts, Dan Collyns Jonathan; correspondent, Latin America; agencies, and (2016-02-24). "Bolivian referendum ay laban kay Evo Morales habang tinatanggihan ng mga botante ang ika-apat na termino". ISSN 0261-3077. {{cite news}}: |last2= has generic name (); Unknown parameter |trabaho= ignored (); Unknown parameter |wika= ignored ()
  11. news/2017/12/20/bolivia-says-goodbye-term-limits "Bolivia Says Goodbye to Term Limits". NACLA (sa wikang Ingles). Nakuha noong 2020-11-24. {{cite web}}: Check |url= value ()