Pangulo ng Bolivia
Marami pong problema ang artikulong ito. Tulungang mapabuti po ito o di kaya'y talakayin ang mga problemang nakasaad sa pahina ng usapan nito.
|
| President ng the Plurinational state of Bolivia Presidente del Estado Plurinacional de Bolivia | |
|---|---|
Coat of arms of Bolivia | |
| Istilo | The Most Excellent[1] (Formal) His Excellency (Diplomatic) |
| Katayuan | Head of state Head of government |
| Tirahan | Casa Grande del Pueblo |
| Luklukan | La Paz |
| Humirang | Plurinational Electoral Organ |
| Nagtalaga | Direct popular vote (two rounds if necessary) |
| Haba ng termino | Five years, no term limits[2] |
| Nagpasimula | Simón Bolívar |
| Nabuo | 11 August 1825 |
| Unang humawak | Simón Bolívar Evo Morales[a] |
| Diputado | Vice President of Bolivia |
| Sahod | 24,251 bolivianos/US$3,561 per month[3] |
| Websayt | www.presidencia.gob.bo |
Ang pangulo ng Bolivia (Espanyol: Presidente de Bolivia), opisyal na kilala bilang president of the Plurinational State of Bolivia (Padron:Lang- es), ay pinuno ng estado at pinuno ng pamahalaan ng Bolivia at ang kapitan heneral ng Sandatahang Lakas ng Bolivia.
Ayon sa Bolivian Constitution, ang pangulo ay inihahalal sa pamamagitan ng popular na boto sa limang taong termino na walang limitasyon sa bilang ng mga termino na maaaring pagsilbihan ng isang pangulo.[4] Kung walang kandidatong nanalo sa mayorya (tinukoy bilang alinman sa higit sa 50%, o bilang kahalili, hindi bababa sa 40% at hindi bababa sa 10% na higit pa kaysa sa pangalawang pwesto na kandidato), ang nangungunang dalawang kandidato ay uusad sa isang runoff na halalan .
Si Rodrigo Paz Pereira ay ang ika-68 at nanunungkulan na pangulo ng Bolivia. Siya ay nanunungkulan noong 8 Nobyembre 2025.
Pagkatatag
[baguhin | baguhin ang wikitext]Noong Agosto 6, 1825, ang Republika ng Bolivia ipinahayag ang kalayaan nito at ipinroklama si Simón Bolívar pinuno ng estado. Bagama't tiyak na totoo na si Bolívar ang opisyal na pinuno ng bansa simula sa kanyang pagdating noong Agosto 12, mayroong hindi pagkakaunawaan sa pagitan ng mga iskolar kung dapat ba siyang ituring na unang pangulo ng republika.[5] Ayon sa pananaliksik ng Bolivian historian na si Isaac Sandoval, sa kanyang aklat na ' '"Pampulitikang pag-unlad sa panlipunang pagbuo ng Bolivia" pinagtitibay na ang unang pangulo ng Bolivia ay hindi Bolívar, ngunit Antonio José de Sucre. Ito ay dahil sa ang katunayan na si Bolívar ay hindi kailanman tinukoy bilang pangulo sa mga legal na dokumento at hindi nanumpa na tinalikuran ang titulo pabor sa Sucre noong 29 Disyembre 1825. Si Sucre, sa kabilang banda, ay naging pangulo noong unang Konstitusyon ng bansa ay ipinahayag noong 19 Nobyembre 1826.[6]
Iginiit ng mananalaysay at may-akda ng aklat na "Presidents of Bolivia: Between urns and rifles" Carlos Mesa na si Bolívar talaga ang unang pangulo at ang kawalan ng pagbanggit sa kanya na may titulo ay dahil sa katotohanan. ang terminong "presidente" ay hindi karaniwang ginagamit sa mga legal na dokumento noong panahong iyon. Itinuro ni Mesa ang utos ng Kongreso noong Agosto 11, 1825 na nagpahayag kay Bolívar na "tagapagpalaya" na nagbibigay sa kanya ng "Supreme Executive Power of the Republic." Anuman ang kaso, ang posisyon ni Simón Bolívar bilang unang pangulo ay ang pinakakaraniwang tinatanggap na paninindigan.
Ang Political Constitution of 1826, na kilala rin bilang Bolivarian Constitution, ay ang unang tekstong konstitusyonal na inihanda ni Simón Bolívar, na pinahintulutan ng General Constituent Congress noong 6 Nobyembre 1826 at ipinahayag ni Antonio José de Sucre noong 19 Nobyembre 1826.[7] Sa unang pagkakataong ito, ang panguluhan ay bumubuo ng isang panghabambuhay na posisyon na may kapangyarihang maghalal at magtalaga ng kahalili. Ang panghabambuhay na posisyon ay pinawalang-bisa sa panahon ng pagkapangulo ni Andrés de Santa Cruz na nagpahayag ng Konstitusyong Pampulitika ng 1831.[8] Sa halip, ang pangulo ay magsisilbi para sa isang apat na taong termino ng pamahalaan na may kakayahang muling mahalal nang walang limitasyon.
Konstitusyong Politikal ng 2009
[baguhin | baguhin ang wikitext]Ang 2009 Political Constitution, na inaprubahan ng referendum noong 25 Enero 2009 at ipinahayag ng Pangulo Evo Morales noong 7 Pebrero ay nagresulta sa opisyal na pangalan ng bansa, na iniwan ang dating denominatibo nitong Republic of Bolivia para maging the Plurinational State of Bolivia.[9] Dahil dito, Evo Morales ay ang ika-65 at huling Pangulo ng Republika at ang unang Pangulo ng Estado. Pinalawig ng Saligang Batas ang termino ng pangulo mula apat na taon hanggang limang taon habang pinapanatili ang dalawang terminong limitasyon. Noong 21 Pebrero 2016, nabigong pumasa ang isang panukalang buwagin ang mga limitasyon sa termino sa pamamagitan ng constitutional referendum sa margin na 51% hanggang 49%.[10] Sa kabila nito, noong 28 Nobyembre 2017, ang Supreme Tribunal of Justice ay nagpasiya na ang lahat ng nahalal na opisyal ay maaaring tumakbo para sa katungkulan nang walang takda, sa halip na para sa dalawang magkasunod na terminong pinahihintulutan sa ilalim ng 2009 Constitution. Nabigyang-katwiran ng korte ang desisyon nito batay sa interpretasyon ng American Convention on Human Rights sa mga karapatang pampulitika.[11]
List
[baguhin | baguhin ang wikitext]| No. | Name
(Birth–Death) |
Term of office | Party | Title(s) | |
|---|---|---|---|---|---|
| — | Antonio José de Sucre
(1795–1830) |
1825 | 1825 | Independent | Liberator of Bolivia |
| 1 | Simón Bolívar
(1783–1830) |
11 August 1825 | 29 December 1825 | Independent | Liberator of Bolivia |
| 2 | Antonio José de Sucre
(1795–1830) |
29 December 1825 | 18 April 1828 | Independent | Liberator of Bolivia (29 December 1825 – 19 June 1826) President (19 June 1826 – 18 April 1828) |
| 3 | José María Pérez de Urdininea
(1784–1865) |
18 April 1828 | 2 August 1828 | Independent | President |
| 4 | José Miguel de Velasco Franco
(1795–1859) |
2 August 1828 | 18 December 1828 | Independent | Acting President |
| 5 | Pedro Blanco Soto
(1795–1829) |
18 December 1828 | 1 January 1829 | Independent | Provisional President |
| 4 | José Miguel de Velasco Franco
(1795–1859) |
1 January 1829 | 24 May 1829 | Independent | Acting President |
| 6 | Andrés de Santa Cruz
(1792–1865) |
24 May 1829 | 20 February 1839 | Independent | Provisional President (29 May 1829 – 15 August 1831) President (15 August 1831 – 20 February 1839) Supreme Protector of the Peru–Bolivian Confederation (28 October 1836 – 20 February 1839) |
| 4 | José Miguel de Velasco Franco
(1795–1859) |
20 February 1839 | 10 June 1841 | Independent | Provisional Supreme Chief (20 February 1839 – 16 June 1839) Provisional President (16 June 1839 – 15 August 1840) President (15 August 1840 – 10 June 1841) |
| 7 | Sebastián Ágreda
(1795–1875) |
10 June 1841 | 9 July 1841 | Independent | Provisional Chief |
| 8 | Mariano Calvo
(1782–1842) |
9 July 1841 | 22 September 1841 | Independent | Acting President |
| 9 | José Ballivián
(1805–1852) |
22 September 1841 | 23 December 1847 | Independent | Provisional President (22 September 1841 – 15 August 1844) President (15 August 1844 – 23 December 1847) |
| 10 | Eusebio Guilarte Vera
(1805–1849) |
23 December 1847 | 2 January 1848 | Independent | Interim President |
| 4 | José Miguel de Velasco Franco
(1795–1859) |
18 January 1848 | 6 December 1848 | Independent | Provisional President |
| 11 | Manuel Isidoro Belzu
(1808–1865) |
6 December 1848 | 15 August 1855 | Independent | Provisional President (6 December 1848 – 15 August 1850) President (15 August 1850 – 15 August 1855) |
| 12 | Jorge Córdova
(1822–1861) |
15 August 1855 | 21 October 1857 | Independent | President |
| 13 | José María Linares
(1808–1861) |
21 October 1857 | 14 January 1861 | Independent | Provisional President (21 October 1857 – 1858) Dictator for Life (1858 – 14 January 1861) |
| 14 | José María de Achá
(1810–1868) |
4 May 1861 | 28 December 1864 | Independent | Provisional President (4 May 1861 – 15 August 1862) President (15 August 1862 – 28 December 1864) |
| 15 | Mariano Melgarejo
(1820–1871) |
28 December 1864 | 15 January 1871 | Independent | Provisional President (28 December 1864 – 15 August 1870) President (15 August 1870 – 15 January 1871) |
| 16 | Agustín Morales
(1808–1872) |
15 January 1871 | 27 November 1872 | Independent | Supreme Chief of the Revolution (15 January 1871 – 21 January 1871) Provisional President (21 January 1871 – 25 August 1872) President (25 August 1872 – 27 November 1872) |
| 17 | Tomás Frías Ametller
(1804–1884) |
28 November 1872 | 9 May 1873 | Independent | President |
| 18 | Adolfo Ballivián
(1831–1874) |
9 May 1873 | 14 February 1874 | Independent | President |
| 17 | Tomás Frías Ametller
(1804–1884) |
14 February 1874 | 4 May 1876 | Independent | President |
| 19 | Hilarión Daza
(1840–1894) |
4 May 1876 | 17 April 1879 | Independent | President |
| 20 | Pedro José Domingo de Guerra
(1809–1879) |
17 April 1879 | 10 September 1879 | Independent | President |
| 21 | Narciso Campero
(1813–1896) |
19 January 1880 | 3 September 1884 | Conservative Party | President |
| 22 | Gregorio Pacheco
(1823–1899) |
3 September 1884 | 15 August 1888 | Democratic Party | President |
| 23 | Aniceto Arce
(1824–1906) |
15 August 1888 | 11 August 1892 | Conservative Party | President |
| 24 | Mariano Baptista
(1832–1907) |
11 August 1892 | 19 August 1896 | Conservative Party | President |
| 25 | Severo Fernández
(1849–1925) |
19 August 1896 | 12 April 1899 | Conservative Party | President |
| 26 | Government Junta | 12 April 1899 | 25 October 1899 | Military | Members: |
| 27 | José Manuel Pando
(1849–1917) |
25 October 1899 | 14 August 1904 | Liberal Party | President |
| 28 | Ismael Montes
(1861–1933) |
14 August 1904 | 12 October 1909 | Liberal Party | President |
| 29 | Eliodoro Villazón
(1848–1939) |
12 October 1909 | 14 October 1913 | Liberal Party | President |
| 28 | Ismael Montes
(1861–1933) |
14 October 1913 | 15 October 1917 | Liberal Party | President |
| 30 | José Gutiérrez Guerra
(1869–1929) |
15 October 1917 | 12 July 1920 | Liberal Party | President |
| Government Junta | 13 July 1920 | 28 January 1921 | Socialist Republican Party | President | |
| 31 | José María Escalier | 28 January 1921 | 28 January 1921 | Socialist Republican Party | President |
| 32 | José Manuel Ramírez | 28 January 1921 | 28 January 1921 | Socialist Republican Party | President |
| 33 | Bautista Saavedra
(1870–1939) |
28 January 1921 | 3 September 1925 | Socialist Republican Party | President |
| 34 | Felipe S. Guzmán
(1879–1932) |
3 September 1925 | 10 January 1926 | Socialist Republican Party | Provisional President |
| 35 | Hernando Siles Reyes
(1882–1942) |
10 January 1926 | 28 May 1930 | Nationalist Party | President |
| 36 | Fidel Vega | 28 May 1930 | 25 June 1930 | Members:
Alberto Díez de Medina | |
| 37 | David Toro
(1898–1977) |
25 June 1930 | 25 June 1930 | Military | Chairman of the Government Junta |
| 38 | Carlos Blanco Galindo
(1882–1943) |
28 June 1930 | 5 March 1931 | Military | Chairman of the Military Government Junta
Members: |
| 39 | Bernardino Bilbao Rioja
(1895–1983) |
5 March 1931 | 5 March 1931 | ||
| 40 | Daniel Salamanca Urey
(1869–1935) |
5 March 1931 | 27 November 1934 | Genuine Republican Party | President |
| 41 | José Luis Tejada Sorzano
(1882–1938) |
28 November 1934 | 17 May 1936 | Liberal Party | President |
| 42 | Germán Busch
(1904–1939) |
17 May 1936 | 20 May 1936 | Military | Chairman of the Government Junta |
| 43 | David Toro
(1898–1977) |
20 May 1936 | 13 July 1937 | Military | Chairman of the Government Junta |
| 42 | Germán Busch
(1904–1939) |
13 July 1937 | 23 August 1939 | Military | Chairman of the Government Junta (13 July 1937 – 28 May 1938) President (28 May 1938 – 23 August 1939) |
| 44 | Carlos Quintanilla
(1888–1964) |
23 August 1939 | 15 April 1940 | Military | Provisional President |
| 45 | Enrique Peñaranda
(1892–1969) |
15 April 1940 | 20 December 1943 | Concordance | President |
| 46 | Gualberto Villarroel
(1908–1946) |
20 December 1943 | 21 July 1946 | Military | Chairman of the Government Junta (20 December 1943 – 5 April 1944) Provisional President (5 April 1944 – 6 August 1944) President (6 August 1944 – 21 July 1946) |
| 47 | Néstor Guillén
(1890–1966) |
21 July 1946 | 15 August 1946 | Independent | Chairman of the Provisional Government Junta |
| 48 | Tomás Monje
(1884–1954) |
15 August 1946 | 10 March 1947 | Independent | Chairman of the Provisional Government Junta |
| 49 | Enrique Hertzog
(1896–1980) |
10 March 1947 | 22 October 1949 | Republican Socialist Unity Party | President |
| 50 | Mamerto Urriolagoitía
(1895–1974) |
22 October 1949 | 16 May 1951 | Republican Socialist Unity Party | Acting President (22 October 1949 – 24 October 1949) President (24 October 1949 – 16 May 1951) |
| 51 | Hugo Ballivián
(1901–1993) |
16 May 1951 | 11 April 1952 | Military | Chairman of the Military Junta
Members: |
| 52 | Hernán Siles Zuazo
(1914–1996) |
11 April 1952 | 16 April 1952 | Revolutionary Nationalist Movement | Provisional President |
| 53 | Víctor Paz Estenssoro
(1907–2001) |
16 April 1952 | 6 August 1956 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 52 | Hernán Siles Zuazo
(1914–1996) |
6 August 1956 | 6 August 1960 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 53 | Víctor Paz Estenssoro
(1907–2001) |
6 August 1960 | 4 November 1964 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 54 | René Barrientos
(1919–1969) |
5 November 1964 | 26 May 1965 | Military | Chairman of the Military Junta |
| 26 May 1965 | 2 January 1966 | Military | Co-Chairmen of the Military Junta | ||
| Alfredo Ovando Candía
(1918–1982) | |||||
| 55 | 2 January 1966 | 6 August 1966 | Military | Chairman of the Military Junta | |
| 56 | René Barrientos
(1919–1969) |
6 August 1966 | 27 April 1969 | Popular Christian Movement | President |
| 57 | Luis Adolfo Siles Salinas
(1925–2005) |
27 April 1969 | 26 September 1969 | Social Democratic Party | President |
| 55 | Alfredo Ovando Candía
(1918–1982) |
26 September 1969 | 6 October 1970 | Military | President |
| 58 | Junta of Commanders of the Armed Forces 1970 | 6 October 1970 | 7 October 1971 | Military | Members:
Efraín Guachalla Ibáñez |
| 59 | Juan José Torres
(1920–1976) |
7 October 1970 | 21 August 1971 | Military | President |
| 60 | Junta of Commanders of the Armed Forces 1971 | 21 August 1971 | 22 August 1971 | Military | Members:
|
| 61 | Hugo Banzer
(1926–2002) |
22 August 1971 | 21 July 1978 | Military | President |
| 62 | Víctor González Fuentes | 21 July 1978 | 21 July 1978 | Military | Chairman of the Military Junta |
| 63 | Juan Pereda
(1931–2012) |
21 July 1978 | 24 November 1978 | Military | President |
| 64 | David Padilla
(1927–2016) |
24 November 1978 | 8 August 1979 | Military | Chairman of the Military Junta |
| 65 | Wálter Guevara
(1912–1996) |
8 August 1979 | 1 November 1979 | Authentic Revolutionary Party | Acting President |
| 66 | Alberto Natusch
(1933–1994) |
1 November 1979 | 16 November 1979 | Military | President |
| 67 | Lidia Gueiler Tejada
(1921–2011) |
16 November 1979 | 17 July 1980 | Revolutionary Left Front | Acting President |
| 68 | Junta of Commanders of the Armed Forces 1980 | 17 July 1980 | 18 July 1980 | Military | Members:
|
| 69 | Luis García Meza
(1929–2018) |
18 July 1980 | 4 August 1981 | Military | President |
| 70 | Junta of Commanders of the Armed Forces 1981 | 4 August 1981 | 4 September 1981 | Military | Members:
|
| 71 | Celso Torrelio
(1933–1999) |
4 September 1981 | 19 July 1982 | Military | President |
| 72 | Junta of Commanders of the Armed Forces 1982 | 19 July 1982 | 21 July 1982 | Military | Members: |
| 73 | Guido Vildoso
(1937–) |
21 July 1982 | 10 October 1982 | Military | President |
| 52 | Hernán Siles Zuazo
(1914–1996) |
10 October 1982 | 6 August 1985 | Democratic and Popular Union | President |
| 53 | Víctor Paz Estenssoro
(1907–2001) |
6 August 1985 | 6 August 1989 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 74 | Jaime Paz Zamora
(1939–) |
6 August 1989 | 6 August 1993 | Revolutionary Left Movement | President |
| 75 | Gonzalo Sánchez de Lozada
(1930–) |
6 August 1993 | 6 August 1997 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 76 | Hugo Banzer
(1926–2002) |
6 August 1997 | 7 August 2001 | Nationalist Democratic Action | President |
| 77 | Jorge Quiroga
(1960–) |
7 August 2001 | 6 August 2002 | Nationalist Democratic Action | President |
| 78 | Gonzalo Sánchez de Lozada
(1930–) |
6 August 2002 | 17 October 2003 | Revolutionary Nationalist Movement | President |
| 79 | Carlos Mesa
(1953–) |
17 October 2003 | 9 June 2005 | Independent | President |
| 80 | Eduardo Rodríguez
(1956–) |
9 June 2005 | 22 January 2006 | Independent | President |
| 81 | Evo Morales
(1959–) |
22 January 2006 | 10 November 2019 | Movement for Socialism | President |
| 82 | Adriana Salvatierra
(1959–) |
10 November 2019 | 11 November 2019 | Movement for Socialism | President |
| 83 | Jeanine Áñez
(1967–) |
11 November 2019 | 11 November 2020 | Democrat Social Movement | President |
| 84 | Luis Arce
(1963–) |
11 November 2020 | 11 November 2025 | Movement for Socialism | President |
| 85 | Rodrigo Paz Pereira
(1967–) |
11 November 2025 | Christian Democratic Party | President | |
Mga pananda
[baguhin | baguhin ang wikitext]- ↑ While Simón Bolívar was the inaugural holder of the office of President of Bolivia, Evo Morales was the first president of the Plurinational State of Bolivia in its current form.
Mga sanggunian
[baguhin | baguhin ang wikitext]- ↑ "HEADS OF STATE HEADS OF GOVERNMENT MINISTERS OF FOREIGN AFFAIRS" (PDF). 2012-09-27. Inarkibo mula sa orihinal (PDF) noong 27 September 2012. Nakuha noong 2020-11-24.
- ↑ Zolá, William (24 January 2023). "Ratifican que la reelección indefinida es un 'derecho humano' pese a que la Corte IDH lo desestimó" [Indefinite re-election is ratified as a "human right" despite the fact that the Inter-American Court rejected it] (sa wikang Kastila). Inarkibo mula sa orihinal noong 17 Mayo 2023. Nakuha noong 17 May 2023.
- ↑ PAZ/ANF, LA. "El salario del Presidente sube de 22.987 a 24.251 bolivianos". Opinión Bolivia (sa wikang Kastila).
- ↑ "The World Factbook – Central Intelligence Agency". cia.gov (sa wikang Ingles). Inarkibo mula sa orihinal noong 2021-09-27. Nakuha noong 2017-04-06.
- ↑ Mendoza. -cargo-de-simn-bolvar/ "¿Quién fue el primer presidente de Bolivia?; se enciende el debate por el cargo de Simón Bolívar". eju.tv (sa wikang Kastila). Nakuha noong 2020-11-24.
{{cite web}}: Check|url=value (); Unknown parameter|una=ignored () - ↑ bolivia.html "Primera Constitucion Política de Bolivia o Constitución Bolivariana". APUNTES JURIDICOS™. Nakuha noong 2020-11-24.
{{cite web}}: Check|url=value () - ↑ Padron:Sipiin ang web
- ↑ "Bolivia: Constitución política de 1831, 14 de agosto de 1831". lexivox.org. Nakuha noong 2020-11-24.
- ↑ "Bolivia: Constitución Política del Estado de 2009, 7 de febrero de 2009". lexivox.org. Nakuha noong 2020-11-24.
- ↑ Watts, Dan Collyns Jonathan; correspondent, Latin America; agencies, and (2016-02-24). "Bolivian referendum ay laban kay Evo Morales habang tinatanggihan ng mga botante ang ika-apat na termino". ISSN 0261-3077.
{{cite news}}:|last2=has generic name (); Unknown parameter|trabaho=ignored (); Unknown parameter|wika=ignored () - ↑ news/2017/12/20/bolivia-says-goodbye-term-limits "Bolivia Says Goodbye to Term Limits". NACLA (sa wikang Ingles). Nakuha noong 2020-11-24.
{{cite web}}: Check|url=value ()
Walang kategorya ang artikulong ito.
Makakatulong sa pagpapaunlad ng artikulong ito sa paglalagay ng isa o higit pang kategorya upang maisama ito sa mga kaugnay na artikulo (paano?). Alisin po lang ang tag pagkaraan ng pagsasauri, hindi bago nito. |