Hoppa till innehållet

na

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Na, -na, , , 'na, Na, NA, , , -nä och ñä.

Tvärspråkligt

[redigera]
na

na

  1. (ISO 639-1) kod för språket nauruanska

Svenska

[redigera]

Pronomen

[redigera]

na

  1. (dialektalt) henne
    1960: Östgötamål - dialekter i Linköpingsbygden, Linköpings universitet, ORD-projekten:
    Ja har inte så värst mycke å tale ôm na, för ja har allri besökt na.
    Etymologi: Av fornsvenska hana, ackusativform av hon.[1]
    Se även: en

Översättningar

[redigera]

Katalanska

[redigera]

Artikel

[redigera]

na f

  1. (baleariska) personlig artikel som används framför kvinnliga förnamn (i stället för den bestämda artikeln la, som används på central och västlig katlanska)
    En Pau i na Maria arribaran demà.
    Pau och Maria kommer i morgon.
    Etymologi: Från den sista stavelsen i latinska domina (”fru”, ”härskarinna”).
    Användning: Denna personliga artikel (tillsammans med den maskulina motsvarigheten en) är standard på balearisk katalanska. I andra östkatalanska dialekter håller den på att försvinna. Där används i stället den eliderade formen av den vanliga bestämda artikeln, l', framför namn som börjar på vokal. Det finns ingen personlig artikel i plural, utan där används den vanliga bestämda artikeln les i alla dialekter. Framför konsonant elideras inte na, men framför vokal blir formen n'.
    Besläktade ord: dona

Malagassiska

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

na

  1. eller

Polska

[redigera]

Preposition

[redigera]

na

Spanska

[redigera]

Pronomen

[redigera]

na

  1. inget
    Varianter: na'
    Etymologi: För vissa dialekter uttalsnära stavning av nada, med samma betydelse.
    Användning: Talspråklig återgivning av spanska dialekter där intervokalt /d/ går förlorat efter en betonad stavele.
    Fraser: no ni na

Swahili

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

na

  1. och

Källor

[redigera]
  1. Svensk etymologisk ordbok: "na"