Hoppa till innehållet

örtte

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av örtte  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ örtte örtteet, vard. örttet örtteer örtteerna
Genitiv örttes örtteets, vard. örttets örtteers örtteernas

örtte n

  1. te bryggt på olika örter (men ej innehållande blad från teplantan)
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1940.[1]
    Hyponymer: kamomillte, pepparmyntste, svart vinbärste

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "örtte"