Hoppa till innehållet

åka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av åka  Aktiv Passiv
Infinitiv åka åkas
Presens åker åks (åkes)
Preteritum åkte åktes
Supinum åkt åkts
Imperativ åk
Particip
Presens åkande, åkandes
Perfekt åkt

åka

  1. (särskilt om färdmedel/transportmedel) färdas/röra sig från en viss plats (i rummet) till en annan
    Många stockholmare åker till fjälltrakterna under sportlov och påskhelg.
    Varianter: åkå (orsamål)
    Synonymer: fara (aningen ålderdomligt)/fera (västerbottniska)
    Se även: färdas, , resa
    Vanliga konstruktioner: åka ngt, åka i/på/med ngt, åka med ngn
    Sammansättningar: samåka
    Fraser: (partikelverb) åka av, åka fast, åka med, åka ner, åka om, åka omkull, åka på - (råka ut för; kollidera), åka upp, åka ur
    Fraser: (konkreta) åka bil/buss/cykel, åka kälke/pulka/skidor/skridskor, åka karusell, åka slalom, åka kollektivt/kommunalt, åka i diket
    Fraser: (idiom) åka dit, åka snålskjuts, åka in på kåken
  2. (vardagligt) avskedas (från ett arbete); tvingas lämna eller bli diskvalificerad/eliminerad från (en tävling, en gemenskap eller något dylikt)
    Fraser: åka ut

Översättningar

[redigera]