Thurgood Marshall

Thurgood Marshall
Thurgood Marshall 1976, officiellt porträtt från högsta domstolen.porträtt
Född	Thoroughgood Marshall 2 juli 1908 Baltimore, USA
Död	24 januari 1993 (84 år) Bethesda, USA
Begravd	Arlingtonkyrkogården kartor
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Lincoln University, kandidatexamen, 1930 Howard University School of Law, 1933-06 Frederick Douglass High School, 1925
Sysselsättning	Domare, jurist, politiker, advokat, medborgarrättsaktivist
Befattning
Judge of the United States Court of Appeals for the Second Circuit (1961–1965) USA:s chefsadvokat (1965–1967) Domare i USA:s högsta domstol (1967–1991)
Politiskt parti
Demokratiska partiet
Maka	Vivian Burey Marshall (g. 1929–1955, makas/makes död) Cecilia Suyat Marshall (g. 1955–1993, personens död)
Barn	2
Utmärkelser
Spingarnmedaljen (1946) Hedersdoktor (1952) Hedersdoktor (1954) Hedersdoktor vid Brandeis University (1961) Hedersdoktor (1961) Hedersdoktor vid Johns Hopkinsuniversitetet (1966) Hedersdoktor vid Victoria University of Wellington (1968) Phoenix Award (1991) Fyra friheters-priset – Frihetsmedaljen (1991) Presidentens frihetsmedalj (1993) Philadelphia Liberty-medaljen
Redigera Wikidata

Thurgood Marshall, född 2 juli 1908 i Baltimore i Maryland, död 24 januari 1993 i Bethesda i Maryland, var en amerikansk jurist och från 1967 till 1991 domare i USA:s högsta domstol. Han var den första afroamerikanen att inneha denna position. Innan han blev domare var han advokat, och som sådan främst ihågkommen för sin framgångsrika argumentation i fallet Brown v. Board of Education, i vilket högsta domstolen dömde att rassegregerade skolor var emot konstitutionen.

Bakgrund

Thurgood Marshall föddes i Baltimore i Maryland den 2 juli 1908. Hans ursprungsnamn var Thoroughgood, men han kortade ner det till Thurgood. Han gick på Frederick Douglass High School i Baltimore. Han gick ut 1925 med betyget B i genomsnitt. Sedan studerade han vid Lincoln University, där han hade tänkt läsa till tandläkare. Men i sin ansökan skrev han att hans mål var att bli advokat.

I början tog han inte sina studier seriöst och var inte särskilt politiskt aktiv. I sitt andra år gick han med i en sittstrejk mot segregation vid en lokal teater. Samma år blev han medlem i den första föreningen för svarta, Alpha Phi Alpha. När han i september 1929 gifte sig med Vivien Burey blev han mer motiverad till att ta sina studier på allvar och han avlade examen med högsta betyg.

Efter Lincoln University ville han studera juridik på University of Maryland School of Law i sin hemstad men ansökte inte på grund av skolans segregationspolicy. Han studerade istället på Howard University of Law där han jobbade hårdare än vad han gjorde på Lincoln University. Han avlade examen 1933. Tre år senare stämde han Maryland School of Law och de tog bort sin segregationspolicy.

Tidigare karriär

Marshall inrättade en privatpraktik i Baltimore 1936. Det året började han arbeta med National Association for the Avancement of Colored People (NAACP) i Baltimore.

Han vann sitt första stora civila rättsfall, Murray v. Pearson, 1936. Detta var den första utmaningen i "separate but equal"-doktrinen som var en del av Plessy v. Ferguson-beslutet. Hans rättegångsbiträde i fallet, Charles Hamilton Houston, utvecklade strategin. Marshall representerade Donald Gaines Murray som avlade examen vid Amherst College med utmärkta referenser men sedan nekades tillträde till Maryland School of Law på grund av skolans segregationspolicy.

Högsta domstolen

13 juni 1967 nominerade president Johnson Marshall till högsta domstolen efter att domaren Tom C. Clark hade avgått. 30 augusti 1967 bekräftades Marshall som Associate Justice av en senatsomröstning med röstsiffrorna 69 för och 11 emot. Han var den 96:e personen att hålla den positionen och den första afro-amerikanska. Marshall tjänstgjorde i högsta domstolen under de kommande 24 åren och kämpade för individuella rättigheter. Hans meste bundsförvant var domaren William Brennan, som i sina avgöranden alltid stödde abort samt gick emot dödsstraff.

Marshall avgick från högsta domstolen 1991 och var missnöjd med att President George H. W. Bush valde Clarence Thomas som hans ersättare.

Eftermäle

Byggnaderna Thurgood Marshall United States Courthouse i New York och Thurgood Marshall Federal Judiciary Building i Washington, D.C. är uppkallade efter honom. Även flygplatsen Baltimore/Washington International Thurgood Marshall Airport har getts hans namn.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thurgood Marshall, 17 maj 2013.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Thurgood Marshall.