Silaner

**Triklormetylsilan** är ett exempel på en silanförening.

Silaner är kategorinamnet för kiselväten eller kiselhydrider och är analogt med alkaner (kolväten) och boraner (borväten). De har den generella formeln Si_nH_2n+2.

Egenskaper

Många silaner är pyrofora vilket betyder att de kan självantända vid kontakt med luft vid rumstemperatur. Jämfört med alkaner så är silaner mindre stabila på grund av att Si–Si bindningen har lägre bindningsenergi än motsvarande C–C bindning. Syre oxiderar lätt silaner på grund av den stabila Si–O bindningen.

Precis som kolväten så kan kiselhydrider anta mer komplexa former än raka kedjor. Nomenklaturen för dessa är kopierad rakt av från kolväten; Silener har dubbelbindningar, cyklosilener är ringformade, silanoler har en hydroxigrupp etc.

På grund av likheten med kolväten så har det spekulerats att utomjordiskt liv skulle kunna vara baserade på kiselväten på samma sätt som jordiskt liv är baserat på kolväten.^{[källa behövs]}

Översikt

**Översikt över linjära silaner**
Silan	Summaformel	Smältpunkt^[1] (°C)	Kokpunkt^[1] (°C)	Densitet (g/cm³)	Molmassa (g/mol)	Antal Isomerer
Monosilan	SiH₄	-184,7	-112,1	0,00135	32,12	1
Disilan	Si₂H₆	-129,4	-14,8	0,00266	62,22	1
Trisilan	Si₃H₈	-116,9	52,9	0,739	92,320	1
Tetrasilan	Si₄H₁₀	-91,6	108,4	0,795	122,421	2
Pentasilan	Si₅H₁₂	-72,2	153,2	0,827	152,523	3
Hexasilan	Si₆H₁₄	-44,7	193,6	0,847	182,624	5
Heptasilan	Si₇H₁₆	-30,1	226,8	0,859	212,725	9

Se även

Källor

1 2 Holleman, Arnold Frederik; Wiberg, Egon; Wiberg, Nils: Lehrbuch der anorganischen Chemie. Berlin: de Gruyter, 1995, S. 485 – ISBN 3-11-012641-9

[HoWi95-1] 1 2 Holleman, Arnold Frederik; Wiberg, Egon; Wiberg, Nils: Lehrbuch der anorganischen Chemie. Berlin: de Gruyter, 1995, S. 485 – ISBN 3-11-012641-9

[1]