Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet
Isbrytaren Oden i Svalbard 2011
Departement	Utbildningsdepartementet
Organisationstyp	Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning	Enrådighetsmyndighet
Säte	Luleå
Syfte	Främja och samordna svensk polarforskning
Inrättad	1984
Direktör	Katarina Gårdfeldt
Budget	48,671 miljoner SEK – 2019
Antal anställda	~30
Instruktion	SFS 2007:1072 (lagen.nu)
Webbplats	polar.se

Abisko naturvetenskapliga station

Polarforskningssekretariatet är en svensk statlig myndighet med uppgift att samordna och främja svensk polarforskning. Det är en enrådighetsmyndighet, och har ett av regeringen utsett insynsråd. Huvudkontoret är sedan 2019 beläget på universitetsområdet i Luleå, och hyr lokaler av Luleå tekniska universitet.

Polarforskningssekretariatets fasta infrastruktur för forskning omfattar Abisko naturvetenskapliga station, Kristineberg marina forskningsstation, forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land i Antarktis samt isbrytaren Oden som Polarforskningssekretariatet hyr av Sjöfartsverket under sommarhalvåret för att genomföra expeditioner till Arktis.

Historik

I början av 1980-talet växte den svenska polarforskningen, delvis under ledning av geologen Valter Schytt, och det uppstod ett behov av såväl finansiering som samordning. Samtidigt fanns det på utrikesdepartementet en önskemål om ett ökat svenskt inflytande i Antarktis, vilket kunde uppnås genom svensk forskningsverksamhet där. År 1981 hade Vetenskapsakademin skapat en svensk polarforskningskommitté, vilken 1983 uppvaktade dåvarande utbildningsminister Ingvar Carlsson med förslaget om att bilda en statlig myndighet. Polarforskningssekratariatet bildades året därpå. Samma år blev Sverige associerad medlem av Antarktisfördraget, och sedan fullvärdig medlem 1988. Detta möjliggjordes av ett starkt engagemang i Scientific Committee on Antarctic Research, och av det faktum att Sverige under sydsommaren 1987/1988 upprättade den fasta forskningsstationen Svea i Antarktis. Året därefter byggdes den större stationen Wasa. Ytterligare en forskningsplattform, isbrytaren Oden, började användas i slutet av 1980-talet, och 1991 kunde Oden tillsammans med det tyska polarforskningsfartyget Polarstern som första konventionellt drivna fartyg nå Nordpolen. Även om Polarforskningssekretariatets inledande verksamhet fokuserade på Antarktis, så ligger den naturliga tyngdpunkten i svensk polarforskning i de nordliga polarområdena. Dit hör även den svenska fjällvärlden, och sedan 1 december 2010 är Polarforskningssekretariatet huvudman för Abisko naturvetenskapliga station. Sedan 1 januari 2026 är sekretariatet huvudman för Kristineberg marina forskningsstation, som ligger vid Gullmarsfjordens mynning i Lysekils kommun.

2017 beslöt Sveriges regering att Polarforskningssekretariatet ska flyttas från Djurgården i Stockholm till Luleå senast den 30 juni 2019 . Efter omlokaliseringen invigde Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, de nya lokalerna i Luleå den 4 september 2019.

Uppgifter

Myndighetens huvudsakliga uppgift är att organisera och stödja forskningsexpeditioner till polarområdena, och att ansvara för forskningsinfrastruktur. Sekretariatet medverkar också till att skapa förutsättningar för polarforskning som utförs utan fältarbete, samt att bidra till att forskningsresultat görs tillgängliga. Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet gör regelbundet gemensamma utlysningar av stöd till polarforskning. Polarforskningssekretariatet har drygt 30 anställda som arbetar med forskningsplanering, forskningsinfrastruktur, kommunikation och verksamhetsstöd. Sekretariatet medverkar även vid internationella förhandlingar och samarbeten som bland annat leds från Utrikesdepartementet. Sekretariatet har som ytterligare uppgift att aktivt arbeta för förbättrat miljöskydd i polarområdena, och att utfärda tillstånd för vistelse eller verksamhet enligt lagen (2006:924) om Antarktis.

Forskningen utförs främst i Arktis och Antarktis, men även de subpolära områdena och svenska fjällvärlden är av intresse. Polarforskningssekretariatet driver samarbeten med bland andra Vetenskapsrådet, Sjöfartsverket, Mistra, SMHI och internationella polarorganisationer. Sekretariatet representerar Sverige internationellt i polarfrågor.

Lärar- och konstnärsprogram

År 2000 inleddes ett lärarprogram, i vilket lärare får möjlighet att delta i polarexpeditioner samt i internationella konferenser och seminarier.

Konstnärer har genom historien deltagit i polarexpeditioner. Polarforskningssekretariatet fortsätter denna tradition genom att erbjuda konstnärer plats på svenska forskningsexpeditioner. Konstnärerna genomför ett eget projekt under expeditionen.

Tidigare deltagare i konstnärsprogrammet

• 2025 – Canada-Sweden Arctic Ocean 2025, Arktiska oceanen: Sara-Vide Ericson, bildkonstnär.

• 2023 – ARTofMELT 2023, Arktiska oceanen: Ida Rödén, bild- och formkonstnär.
• 2016 – Arctic Ocean 2016, Arktiska oceanen: Åsa Johannisson, regissör.
• 2014 – SWERUS-C3 etapp 2, Arktiska oceanen, Barrow–Tromsö: Josef Bull, skulptör.
• 2013 – OATRC 2013, Grönlandshavet: Åsa Stjerna, ljudkonstnär.
• 2011 – EAGER, Östgrönlandsryggen i Arktiska oceanen: Linda Karlsson, konsthantverkare.
• 2009/10 – Oden Southern Ocean, McMurdo–Punta Arenas: Ville Lenkkeri, fotograf.
• 2009 – LOMROG II, Lomonosovryggen i Arktiska oceanen: Gunnar D Hansson, författare och poet.
• 2007/08 – Oden Southern Ocean, Punta Arenas–McMurdo: Jakob Wegelius, illustratör och författare.
• 2005 – Beringia 2005 etapp 1, Göteborg–Nordvästpassagen–Barrow, Alaska: Majgull Axelsson, författare. Bigert & Bergström (Lars Bergström och Lars Siltberg deltog i expeditionen). Jonas Bohlin, kompositör. William Brunson och Josef Doukkali, kompositör respektive filmare. Beringia 2005 etapp 2A, Providenia, Tjukotka–Berings sund–Wrangels ö–Barrow, Alaska: Dascha Esselius, konstnär. Beringia 2005 etapp 2C, Kamtjatka: Rose-Marie Huuva, poet och konstnär. Beringia 2005 etapp 3, Barrow, Alaska–Nordpolen–Longyearbyen: Bea Uusma, författare och illustratör.
• 2004 – ACEX, Lomonosovryggen i Arktiska oceanen: Hannes von der Fecht, fotograf (ECORD).
• 2002 – Arctic Ocean 2002, Östgrönlandsströmmen: Efva Lilja, koreograf.
• 2001/02 – Dronning Maud Land, Antarktis: Gerry Johansson, fotograf. Antarktiska halvön: Mattias Fagerholm, grafiker.
• 2001 – Arctic Ocean 2001: Gerhard Rehm, ljuskonstnär. Johan Petterson, bildkonstnär.
• 2000 – Ryska Arktis: Ingela Bendt, författare. Svalbard: Richard Rackham, glaskonstnär.
• 1999 – Tundra Nordväst, kanadensiska Arktis: Karin Rehnqvist, kompositör (Beställningsverk Sveriges Radio). Anne-Birthe Hove, konstnär. Hans Strand, fotograf.
• 1998 – Svalbard: Tua Forsström, poet.
• 1997 – Svalbard: Eva Löfdahl, konstnär (Stockholms kulturhuvudstad 1998).
• 1996 – Arctic Ocean -96: Åke Parmerud, tonsättare (Beställningsverk Sveriges Radio). Tomas Renström, konstnär (Stockholms kulturhuvudstad 1998).
• 1994 – Tundra Ekologi, Sibirien: Lars Jonson, konstnär (Naturhistoriska riksmuseet). Tom Bogaard, konstnär (Naturhistoriska riksmuseet). Jan Hietala, konstnär (Naturhistoriska riksmuseet + Riksutställningar).
• 1988/89 – Antarktiska halvön: Lars Lerin, konstnär (Naturhistoriska riksmuseet). Sveneric Jakobsson, konstnär (Naturhistoriska riksmuseet).

Direktör

Polarforskningssekretariatet har kontor i B-huset på Luleå tekniska universitets område på Porsön.

• Katarina Gårdfeldt, direktör (2018–)

Föreståndare (titeln ändrades till direktör år 2018)

• Anders Karlqvist, föreståndare (1984–1993, 1995–2009)
• Olle Melander, föreståndare (1993–1995)
• Björn Dahlbäck, föreståndare (2010–2017)

Se även

• Abisko naturvetenskapliga station
• Arktiskt centrum vid Umeå universitet
• Climate Impacts Research Centre

Källor

Externa länkar

• Officiell webbplats