Hoppa till innehållet

Paul Thomas Anderson

Från Wikipedia
För liknande namn, se Paul Andersson.
Paul Thomas Anderson
Paul Thomas Anderson 2022.
Paul Thomas Anderson 2022.
FöddPaul Thomas Anderson
26 juni 1970 (56 år)
USA Studio City, Los Angeles, Kalifornien, USA
Andra namnPTA
År som aktiv1988–
PartnerMaya Rudolph (4 barn)
Betydande verkBoogie Nights (1997)
Magnolia (1999)
There Will Be Blood (2007)
One Battle After Another (2025)
IMDb SFDb

Paul Thomas Anderson, född 26 juni 1970 i Studio City i Kalifornien i USA, även kallad PTA, är en amerikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent. Anderson är allmänt ansedd som en av sin generations mest framstående filmskapare.[1][2][3][4][5] Bland hans mest kända filmer finns Boogie Nights, Magnolia, There Will Be Blood och One Battle After Another.[6][7][8][9]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]
Encino Commons i San Fernando Valley i Los Angeles. Anderson växte upp i The Valley och flera av hans filmer utspelar sig också där.

Anderson växte upp i ett katolskt hem[10] i San Fernando Valley i Los Angeles i Kalifornien[11] (även känt som The Valley) som son till Edwina och Ernie Anderson, tillsammans med två bröder och fyra systrar. Fadern Ernie Anderson var känd som "the voice of ABC” - TV-kanalen där han var återkommande speakerröst, bland annat i programmen America's Funniest Home Videos och Kärlek ombord, och hade dessutom skapat en karaktär vid namn Ghoulardi som agerade värd i ett TV-program för skräck- och B-filmer. Det är från denna karaktär Anderson tagit namnet för sitt produktionsbolag: Ghoulardi Film Company.[12]

Anderson trivdes inte i skolan och redan i tidig ålder visste han att det var film han ville ägna sig åt. Som åttaåring gjorde han sin första film med en Betamax-kamera han fått av fadern, som uppmuntrade Andersons filmintresse.[10][13]

San Fernando Valley var under sjuttiotalet centrum för amerikansk porrindustri, och Anderson var mer intresserad av filmmediet än av skolan. Under high school-tiden gjorde han en 30 minuters kortfilm i mockumentär stil, The Dirk Diggler Story, inspirerad av en artikel han läst om porrstjärnan John Holmes.[14][10][15]

Anderson gick på Santa Monica College och läste sedan engelska vid Emerson College under David Foster Wallace.[16][14]

1990-talet

[redigera | redigera wikitext]

Anderson började studera film vid New York University, där han skämtsamt lämnade in ett professionellt filmmanus av förebilden David Mamet som sitt eget. När arbetet bara fick betyget C+ blev han så irriterad att han hoppade av utbildningen efter bara 2 dagar. Istället tog han jobb som produktionsassistent för olika TV-program och lågbudgetfilmer i New York och Los Angeles och började skriva ett manus åt skådespelaren Philip Baker Hall, som han hade träffat under en tv-serieinspelning.[8][14]

Med en mycket begränsad budget – delvis finansierad av spelvinster – och en lånad kamera spelade han in kortfilmen Cigarettes & Coffee (1993). Filmen antogs till Sundance filmfestival och gav honom en plats i dess filmskaparlabb, vilket hade blivit känt som en riktig indietalangpool sedan Steven Soderberghs genombrott med Sex, lögner och videoband 1989. Vägen in i studiovärlden gick via långfilmen Hard Eight (1996), som både utvecklades och fick premiär via Sundance. Produktionen blev dock problemfylld. Anderson sparkades från projektet av produktionsbolaget, och under denna turbulenta period började han skriva ett första manusutkast till sin nästa film, en vidareutveckling av den kortfilm han gjort på high school om John Holmes.[6][7][8]

Manuset utvecklades till Boogie Nights (1997), ett ensembledrama om den kaliforniska porrindustrins uppgång och fall under 1970- och 1980-talet, i just San Fernando Valley, med bland andra Mark Wahlberg (som Dirk Diggler), Julianne Moore, Burt Reynolds, John C. Reilly, Heather Graham och Philip Seymour Hoffman i rollerna. Filmen etablerade Anderson som en central gestalt inom den samtida amerikanska filmen. Den uppmärksammades för sin virtuosa kameraestetik, särskilt långa obrutna tagningar, och för sina skådespelarinsatser. Burt Reynolds nominerades till en Oscar för bästa manliga biroll och Anderson nominerades för bästa originalmanus.[7][6][17]

Anderson följde upp framgången med Magnolia (1999), ett ensembledrama med flera sammanvävda berättelser om skuld, slump och försoning i San Fernando Valley med bland andra Philip Seymour Hoffman, Tom Cruise och Julianne Moore. Filmen belönades med Guldbjörnen vid Filmfestivalen i Berlin och fick tre Oscarsnomineringar, däribland för Andersons manus. Filmen har i efterhand beskrivits som kulmen på 1990-talets amerikanska independentvåg.[18][19][20]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]
Adam Sandler, Anderson, Emily Watson och Philip Seymour Hoffman på Cannes-festivalen 2002 med filmen Punch-Drunk Love

I Punch-Drunk Love (2002) rörde sig Anderson mot ett mer experimentellt berättande och färre karaktärer. Filmen, med Adam Sandler i en oväntat dramatisk roll, Emily Watson och - än en gång - Philip Seymour Hoffman, kombinerade romantisk komedi med psykologiskt drama och belönades med priset för bästa regi vid Filmfestivalen i Cannes.[21][6][22]

Paul Thomas Anderson (till vänster) och Daniel Day-Lewis, 2007.

Efter ett längre uppehåll återkom Anderson med There Will Be Blood (2007), ett historiskt drama om kapitalism, religion och makt i framväxten av den amerikanska oljeindustrin. Filmen, som är löst baserad på Upton Sinclairs roman Olja[23] från 1926, hyllades av kritiker och är allmänt ansedd som en av 2000-talets mest framstående filmer.[24][25][26][27] Huvudrollsinnehavaran Daniel Day-Lewis tilldelades en Oscar för bästa manliga huvudroll, och filmen vann även för bästa foto.[6][28][29][30] Dock gick utmärkelsen bästa film till bröderna Cohens No Country for Old Men.[31]

Upton Sinclairs roman Olja (Oil!) från 1926, förlagan till Andersons There Will Be Blood.

2010-talet

[redigera | redigera wikitext]

I The Master (2012) återgick Anderson till sitt framgångsrika samarbete med Philip Seymour Hoffman och fortsatte att utforska makt och existentiell rotlöshet i efterkrigstidens USA. Hoffman spelar en sektledare, delvis baserad på scientologi-grundaren L. Ron Hubbard, enligt Anderson själv.[32] Filmen mottogs med stor kritikerrespekt och dess tre huvudrollsinnehavare - förutom Hoffman även Joaquin Phoenix och Amy Adams - belönades gemensamt med skådespelarpriset vid Filmfestivalen i Venedig.[6][33][6][34]

Anderson adapterade därefter Thomas Pynchons roman Inneboende brist (2009) i filmen Inherent Vice (2014), en humoristisk neo noir-skildring av 1960-talets motkultur. Filmen fick betydligt mer splittrat mottagande än Andersons tidigare verk.[35][36]

Phantom Thread (2017) är ett återhållsamt kammardrama som utspelar sig i 1950-talets modevärld i London, än en gång med Daniel Day-Lewis i huvudrollen. Filmen nominerades till sex Oscars och vann priset för bästa kostym. Den uppmärksammades för sitt precisa bildspråk och sitt fokus på destruktiva beroenderelationer.[37][6][38]

2020-talet

[redigera | redigera wikitext]
Visning av One Battle After Another, 2025.

I Licorice Pizza (2021) återvände Anderson till sin uppväxtmiljö i San Fernando Valley i en nostalgisk och avskalad coming of age-film om ungdom, kärlek och identitet under 1970-talet. Huvudrollerna spelas av den sedan 2014 avlidne Philip Seymour Hoffmans son, Cooper Hoffman, och frontfiguren i bandet Haim, Alana Haim. Filmen nominerades till tre Oscars, inklusive bästa film och bästa regi, och beskrevs av kritiker som en lättsam, lekfull syntes av regissörens återkommande teman.[39][40]

Anderson (i mitten) och Leonardo DiCaprio under en intervju om One Battle After Another.

2025 följde Anderson upp den småskaliga Licorice Pizza med One Battle After Another, en storskalig satirisk action-komedi-thriller med Leonardo DiCaprio i huvudrollen. Filmen är inspirerad av Thomas Pynchons roman Vineland (1990) och handlar om en före detta revolutionär, tillika ensamstående pappa, som blir tvungen att vakna upp från en allt mer alkohol- och drogpåverkade vardag för att rädda sin dotter. Filmen berör teman som relationen mellan far och dotter, ras i USA och hur striden mot förtryck ärvs vidare generation för generation. One Battle After Another rönte stor framgång hos kritiker och biopublik och blev Andersons hittills mest inkomstbringande film.[41] Den nominerades till 13 Oscars och vann 6, bland annat bästa film, bästa regi och bästa manus efter förlaga. Dessutom vann Sean Penn för bästa manliga biroll.[42][43] I övriga roller syns bland andra Teyana Taylor, Chase Infiniti, Benicio del Toro och Regina Hall.[42]

Stil och influenser

[redigera | redigera wikitext]

Anderson tillhör en generation filmskapare som ibland kallas VHS-generationen: mer eller mindre självlärda auteurer och cineaster formade mer av hemvideo och biobesök än filmskolor, som slog igenom under 1990-talet med nyskapande independentfilm. Till dem räknas, förutom Anderson, till exempel Quentin Tarantino, Richard Linklater och Kevin Smith.[44][45]

Ton och tematik

[redigera | redigera wikitext]
Den amerikanske auteuren Robert Altman är en stor inspirationskälla för Anderson och fungerande också som hans mentor.

Andersons filmer kännetecknas av en ofta mörk och tragikomisk ton samt av gestalter med tydliga brister och existentiell vilsenhet. Flera av de tidiga filmerna utspelar sig i San Fernando Valley i Kalifornien, en miljö som återkommer som social och geografisk fond.[46][8][11]

Berättelserna är ofta uppbyggda som ensemble-dramer, där flera rollfigurer ges jämförbar dramatisk tyngd och där teman som familj, både biologisk och självvald, står i centrum. I detta avseende har Anderson influerats mycket av den amerikanske regissören Robert Altman (1925–2006), som även fungerade som Andersons mentor. Mot slutet av Altmans liv tog Anderson över som inhoppande regissör under inspelningen av Altmans sista film A Prairie Home Companion.[47][48][8]

Kamerans roll

[redigera | redigera wikitext]

Anderson är känd för användningen av långa tagningar och avancerade kameraåkningar.[49] Denna stil är också inspirerad av Robert Altman – exempelvis den berömda inledande långa tagningen i Spelaren (1992)[50] – samt av Martin Scorsese[51] – exempelvis i Maffiabröder (1990). Exempel i Andersons egna filmer är tillexempel öppningssekvensen i Boogie Nights (1997) och de sammanlänkande rörelserna mellan rollfigurerna i Magnolia (1999).[49][50]

Andra viktiga förebilder

[redigera | redigera wikitext]
Martin Scorsese (i vit kavaj) är en stor förebild för Anderson. Här under en presskonferens för filmen Killers of the Flower Moon, där Anderson gjorde arbete med manus.

Anderson har ofta lyft fram Martin Scorsese som en central inspirationskälla, vilket märks bland annat i Andersons dynamiska bildspråk, med uttrycksfulla närbilder, markerade zoomar och en rörlig kamera som förstärker rollfigurernas subjektiva upplevelser, liksom i den dramaturgiska användningen av populärmusik som bärande berättarelement.[6][8] Anderson var delaktig i manusförfattandet till Scorseses film Killers of the Flower Moon (2023).[52]

Bland andra viktiga influenser har Anderson nämnt amerikanerna Jonathan Demme, Robert Downey, Sr. och David Mamet, fransmannen François Truffaut och tysken Max Ophüls.[53][54][55][56] I de stramt komponerade filmerna There Will Be Blood (2007) och The Master (2012) kan man också se tydliga influenser av Stanley Kubrick.[57][58]

Gamla testamentet

[redigera | redigera wikitext]
Den andra av Egyptens tio plågor i Andra Moseboken: grodorna, är en direkt inspiration till slutscenen i Andersons film Magnolia.

Anderson har i flera filmer refererat till Andra Moseboken, såväl explicit som i undertext, bland annat finns återkommande referenser till 8:2 i Magnolia: plågan med grodorna, vilka bokstavligen regnar ner från skyn i filmens slutscen. Titeln There Will Be Blood, och filmens tematik, kommer från 7:19 - plågan när Nilen förvandlas till blod:

"Take your staff and stretch out your hand over the waters of Egypt (…) and they will become blood. There will be blood throughout the land of Egypt, even in wooden and stone containers." (Ur Andra Moseboken, 7:19).[59]

Samarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Anderson har ett nära samarbete med filmfotografen Robert Elswit, kostymören Mark Bridges och kompositörerna Jon Brion och Jonny Greenwood. Två av hans filmer, Inherent Vice och One Battle After Another, är baserade eller delvis baserade på romaner av författaren Thomas Pynchon.[6][8]

Det amerikanska indiebandet Haim, 2018. Anderson har regisserat flera musikvideor åt bandet och Alana Haim (till vänster) har skådespelat i Licorice Pizza och One Battle After Another.

Anderson har också regisserat flera musikvideor åt bland andra Fiona Apple, Haim, Aimee Mann, Joanna Newsom, Michael Penn och Radiohead - där Andersons återkommande kompositör Jonny Greenwood är gitarrist[6][8]

Philip Seymour Hoffman

[redigera | redigera wikitext]
Philip Seymour Hoffman, 2011.

Ett av de viktigaste samarbetena var det med den framstående amerikanska skådespelaren Philip Seymour Hoffman (1967-2014), som var med i 5 Anderson-filmer mellan 1996 och 2012.[60] Anderson såg Hoffman för första gången i En kvinnas doft (1992) och har beskrivit att han omedelbart kände att han ville jobba med honom. Rollen i Hard Eight och rollen som Scotty i Boogie Nights specialskrevs för Hoffman och den senare filmen blev bådas stora genombrott.[61][62][6][63]

Anderson fortsatte sedan att specialskriva vitt skilda roller till Hoffman, bland annat som den djupt empatiska sjuksköterskan Phil Pharma i Magnolia och huvudrollen som sektledaren Lancaster Dodd i The Master, vilket anses vara en av Hoffmans allra bästa rollprestationer i karriären.[64] Anderson har hyllat Hoffman för hans värma och mänskliga rollprestationer.[65][6]

Andra återkommande skådespelare

[redigera | redigera wikitext]
John C. Reilly, 2009.
Philip Baker Hall, 2009.
Luis Guzmán, 2012.
Julianne Moore, 2024.

Anderson använder ofta samma skådespelare i flera filmer. Han har sagt att han ser dem som en familj, vilket skapar trygghet och skyddar projektet från förväntningar utifrån och stress från filmindustrin.[6][7] Anderson är en av endast tre regissörer som skådespelaren Daniel Day-Lewis gjort mer än en film med (de två andra är Martin Scorsese och Jim Sheridan).[66] Nedan listas återkommande skådespelare i Andersons filmer:[60]

5 filmer:

4 filmer:

3 filmer:

2 filmer:

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Paul Thomas Anderson lever tillsammans med skådespelaren och komikern Maya Rudolph, känd från bland annat Saturday Night Live och Bridesmaids. Tillsammans har paret fyra barn.[67]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Filmer

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Roll Budget Intäkter Noter Referens(er)
Regissör Manusförfattare Producent Amerikanska dollar $
Hard Eight 1996 Ja Ja 3,000,000 222,559 [68]
[69]
Boogie Nights 1997 Ja Ja Ja 15,000,000 43,101,594 [70]
[71]
Magnolia 1999 Ja Ja Ja 37,000,000 48,451,803 Cameo: Man som konfiskerar en skylt [72]
[73]
Punch-Drunk Love 2002 Ja Ja Ja 25,000,000 24,665,649 [74]
[75]
There Will Be Blood 2007 Ja Ja Ja 25,000,000 76,181,545 [76]
[77]
The Master 2012 Ja Ja Ja 32,000,000 28,258,060 [78]
[79]
[80]
[81]
Inherent Vice 2014 Ja Ja Ja 20,000,000 14,710,975 [82]
[83]
[84]
Phantom Thread 2017 Ja Ja Ja 35,000,000 23,100,000 [85]
[86]
Waterlily Jaguar 2018 Ja Okänt i.u. Exekutiv producent [87]
Licorice Pizza 2021 Ja Ja Ja 40,000,000 29,800,000
One Battle After Another 2025 Ja Ja Ja

Dokumentärer

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Roll Noter Referens(er)
Regissör Manusförfattare Producent
Junun 2015 Ja Även kameraoperatör [88]

Kortfilmer

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Roll Noter Referens(er)
Regissör Manusförfattare Producent
The Dirk Diggler Story 1988 Ja Ja Även fotograf [89]
Cigarettes & Coffee 1993 Ja Ja [89]
Flagpole Special 1998 Ja Ja [90]
Couch 2002 Ja Ja [89]
Valentine 2017 Ja Innehåller tre föreställningar
med bandet Haim		 [91]

TV

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Roll TV-nätverk Noter Referens(er)
Regissör Manusförfattare Producent
The Jon Brion Show 2000 Ja VH1 Avsnitt: "Pilot" [92]
Saturday Night Live 2000 Ja Ja NBC Avsnitt: "Ben Affleck/Fiona Apple"
segment: "SNL FANatic"		 [93]
Documentary Now! 2016 IFC Röstroll: Harrison Renzi
Avsnitt: "Final Transmission"		 [94]

Musikvideor

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Artist(er) Noter Referens(er)
"Try" 1997 Michael Penn [95]
"Across the Universe" 1998 Fiona Apple [95]
"Fast as You Can" [95]
"Save Me" 1999 Aimee Mann [95]
"Limp" 2000 Fiona Apple [95]
"Paper Bag" [95]
"Here We Go" 2002 Jon Brion [95]
"Hot Knife" 2013 Fiona Apple [95]
"Sapokanikan" 2015 Joanna Newsom [95]
"Divers" [95]
"Daydreaming" 2016 Radiohead [95]
"Present Tense" Live-video [96]
"The Numbers" [97]
"Right Now" 2017 Haim [98]
"Little of Your Love" [99]
"Night So Long" 2018 Live-video [100]

Teaterpjäser

[redigera | redigera wikitext]
Titel År Roll Venue Noter Referens(er)
Regissör Manusförfattare
Obetitlad Maya Rudolph och Fred Armisen pjäs 2008 Ja Ja Largo Theatre En föreställning [101]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Catterall, Ali; Lyne, Charlie; Mumford, Gwilym (31 augusti 2012). ”The 23 best film directors in the world today” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/film/2012/sep/01/best-film-directors-world-2012. Läst 15 februari 2026.
  2. ↑ ”Paul Thomas Anderson - Trailer - Showtimes - Cast - Movies - New York Times”. movies.nytimes.com. Arkiverad från originalet den 15 november 2007. https://web.archive.org/web/20071115041515/http://movies.nytimes.com/person/231996/Paul-Thomas-Anderson/biography. Läst 15 februari 2026.
  3. ↑ ”Wayback Machine”. www.bfi.org.uk. Arkiverad från originalet den 20 december 2011. https://web.archive.org/web/20111220051201/http://www.bfi.org.uk/sightandsound/pdf/films-of-2008.pdf. Läst 15 februari 2026.
  4. ↑ ”40 best directors | Features | guardian.co.uk Film”. www.theguardian.com. https://www.theguardian.com/film/features/page/0,11456,1082823,00.html. Läst 15 februari 2026.
  5. ↑ Alex Billington (23 februari 2011). ”Entertainment Weekly's List of 'The 25 Greatest Working Directors' | FirstShowing.net” (på amerikansk engelska). www.firstshowing.net. https://www.firstshowing.net/2011/entertainment-weeklys-list-of-the-25-greatest-working-directors/. Läst 15 februari 2026.
  6. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Nayman, Adam (2020). Paul Thomas Anderson: masterworks. Abrams ; Little White Lies. ISBN 978-1-4197-4467-9. OCLC 1140782224. https://www.worldcat.org/title/1140782224. Läst 13 februari 2026
  7. 1 2 3 4 Lyons, John (2000). Paul Thomas Anderson. Harpenden: Pocket Essentials.
  8. 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Paul Thomas Anderson – Cineastsektens ledare”. Svenska Filminstitutet. https://www.filminstitutet.se/sv/se-och-samtala-om-film/Cinemateket-Goteborg/cinemateket-vt-2026-svenska-bilder/paul-thomas-anderson/. Läst 14 februari 2026.
  9. ↑ ”BBC - Films - interview - Paul Thomas Anderson”. www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/films/2003/01/28/paul_thomas_anderson_punch_drunk_love_interview.shtml. Läst 15 februari 2026.
  10. 1 2 3 Hirschberg, Lynn (19 december 1999). ”His Way” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1999/12/19/magazine/his-way.html. Läst 16 februari 2026.
  11. 1 2 ”Mapping Director Paul Thomas Anderson's Love Letter to the San Fernando Valley”. Golden State. http://44.240.206.123/mapping-director-paul-thomas-andersons-love-letter-to-the-san-fernando-valley/. Läst 15 februari 2026.
  12. ↑ Chris Ball (5 april 2008). ”'There Will Be Blood' comes out on video Tuesday” (på engelska). cleveland. https://www.cleveland.com/movies/2008/04/there_will_be_blood_comes_out.html. Läst 16 februari 2026.
  13. ↑ Rochlin, Margy (12 oktober 1997). ”FILM; The Innocent Approach to an Adult Opus” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1997/10/12/movies/film-the-innocent-approach-to-an-adult-opus.html. Läst 16 februari 2026.
  14. 1 2 3 ”The Secret History of Paul Thomas Anderson” (på amerikansk engelska). Esquire. 22 september 2008. https://www.esquire.com/news-politics/a4973/paul-thomas-anderson-1008/. Läst 16 februari 2026.
  15. ↑ Kristine McKenna (12 oktober 1997). ”Knows It When He Sees It” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1997-oct-12-ca-41788-story.html. Läst 16 februari 2026.
  16. ↑ Mark Johnson (5 januari 2015). ”Episode 565 - Paul Thomas Anderson” (på amerikansk engelska). WTF with Marc Maron Podcast. http://www.wtfpod.com/podcast/episodes/episode_565_-_paul_thomas_anderson. Läst 16 februari 2026.
  17. ↑ Wahlberg, Mark; Moore, Julianne; Reynolds, Burt (31 oktober 1997). ”Boogie Nights”. https://www.imdb.com/title/tt0118749/?ref_=fn_t_1. Läst 13 februari 2026.
  18. ↑ Mottram, James (2000). Magnolia. London: BFI Publishing.
  19. ↑ Romney, Jonathan (2000). “Magnolia”. Sight & Sound, vol. 10, nr. 3.
  20. ↑ Cruise, Tom; Robards, Jason; Moore, Julianne (7 januari 2000). ”Magnolia”. https://www.imdb.com/title/tt0175880/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_6_nm_2_in_0_q_magnolia. Läst 13 februari 2026.
  21. ↑ Taubin, Amy (2003). “The Saddest Punch Line”. Film Comment, vol. 39, nr. 1.
  22. ↑ Sandler, Adam; Watson, Emily; Hoffman, Philip Seymour (1 november 2002). ”Punch-Drunk Love”. https://www.imdb.com/title/tt0272338/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_8_nm_0_in_0_q_punch-dru. Läst 13 februari 2026.
  23. ↑ Sinclair, Upton (1950). Olja : roman ([Folkupplaga]). https://libris.kb.se/bib/1427053. Läst 13 februari 2026
  24. ↑ ”The 25 Best Films of the 21st Century So Far.” (på amerikansk engelska). The New York Times. 9 juni 2017. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2017/06/09/movies/the-25-best-films-of-the-21st-century.html,%20https://www.nytimes.com/interactive/2017/06/09/movies/the-25-best-films-of-the-21st-century.html. Läst 13 februari 2026.
  25. ↑ Bradshaw, Peter (13 september 2019). ”Why the best film of the 21st century is There Will Be Blood” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/film/2019/sep/13/best-film-21st-century-there-will-be-blood-paul-thomas-anderson-daniel-day-lewis-oil. Läst 13 februari 2026.
  26. ↑ Rolling Stone (1 juli 2025). ”100 Best Movies of the 21st Century” (på amerikansk engelska). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/tv-movies/tv-movie-lists/best-movies-of-the-21st-century-1235200512/. Läst 13 februari 2026.
  27. ↑ Carly Levy (21 december 2022). ”There Will Be Blood: 15 Years Later” (på amerikansk engelska). videolibrarian.com. https://videolibrarian.com/api/content/bd1e21f6-80ba-11ed-87e8-12b3f1b64877/. Läst 13 februari 2026.
  28. ↑ Wood, Jason (red.) (2008). The Faber Book of Contemporary American Cinema. London: Faber & Faber.
  29. ↑ “Man or Myth?”. American Cinematographer, februari 2008.
  30. ↑ Day-Lewis, Daniel; Dano, Paul; Hinds, Ciarán (25 januari 2008). ”There Will Be Blood”. https://www.imdb.com/title/tt0469494/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_8_nm_0_in_0_q_there%2520will%2520. Läst 13 februari 2026.
  31. ↑ ”Bra vinnare när inga amerikanska skådespelare vann”. www.aftonbladet.se. 25 februari 2008. https://www.aftonbladet.se/a/3j11Od. Läst 13 februari 2026.
  32. ↑ ”Scientologists 'tried to stop' The Master film” (på brittisk engelska). BBC News. 14 september 2012. https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-19596150. Läst 13 februari 2026.
  33. ↑ Bradshaw, Peter (2012). “The Master – Review”. The Guardian, 1 september 2012.
  34. ↑ Phoenix, Joaquin; Hoffman, Philip Seymour; Adams, Amy (21 september 2012). ”The Master”. https://www.imdb.com/title/tt1560747/?ref_=nv_sr_srsg_3_tt_6_nm_2_in_0_q_the%2520master. Läst 13 februari 2026.
  35. ↑ Scott, A. O. (2014). “A Hallucinatory Detective Story”. The New York Times, 12 december 2014.
  36. ↑ Phoenix, Joaquin; Brolin, Josh; Wilson, Owen (9 januari 2015). ”Inherent Vice”. https://www.imdb.com/title/tt1791528/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_7_nm_0_in_0_q_inherent%2520vice. Läst 13 februari 2026.
  37. ↑ Ehrlich, David (2017). “Phantom Thread Review”. IndieWire, 25 december 2017.
  38. ↑ Krieps, Vicky; Day-Lewis, Daniel; Manville, Lesley (19 januari 2018). ”Phantom Thread”. https://www.imdb.com/title/tt5776858/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_5_nm_1_in_0_q_phantom%2520thread. Läst 13 februari 2026.
  39. ↑ Chang, Justin (2021). “Paul Thomas Anderson’s Latest Is His Most Personal”. Los Angeles Times, 26 november 2021.
  40. ↑ Haim, Alana; Hoffman, Cooper; Penn, Sean (25 december 2021). ”Licorice Pizza”. https://www.imdb.com/title/tt11271038/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_2_nm_0_in_0_q_licorice%2520pizza. Läst 13 februari 2026.
  41. ↑ ”One Battle After Another – Worldwide Release Dates”. www.onebattleafteranothermovie.com. https://www.onebattleafteranothermovie.com/ticketing/. Läst 15 februari 2026.
  42. 1 2 DiCaprio, Leonardo; Penn, Sean; Toro, Benicio Del (26 september 2025). ”One Battle After Another”. https://www.imdb.com/title/tt30144839/?ref_=nv_sr_srsg_1_tt_7_nm_0_in_0_q_one%2520battle%2520after%2520an. Läst 13 februari 2026.
  43. ↑ ”The 98th Academy Awards | 2026” (på engelska). www.oscars.org. 15 mars 2026. https://www.oscars.org/oscars/ceremonies/2026. Läst 16 mars 2026.
  44. ↑ ”Richard Linklater and the VHS Generation”. whitecitycinema.com. Arkiverad från originalet den 16 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140316224607/http://whitecitycinema.com/2013/07/01/richard-linklater-and-the-vhs-generation/. Läst 16 mars 2014.
  45. ↑ ”One Battle After Another Review – PTA’s Wild Ride On A Lost Highway” (på engelska). From the Fourth Row!. 23 september 2025. https://fromthefourthrow.com/2025/09/23/one-battle-after-another-review-ptas-wild-ride-on-a-lost-highway/. Läst 11 februari 2026.
  46. ↑ Johnston, Robert K. (2005). Useless beauty. Ecclesiastes through the lens of contemporary film (2. print). Baker Academic. ISBN 978-0-8010-2785-7. Läst 11 februari 2026
  47. ↑ Jeffrey Speicher (10 juni 2023). ”The Robert Altman Film That Paul Thomas Anderson Almost Directed” (på engelska). Collider. https://collider.com/robert-altman-paul-thomas-anderson-prairie-home-companion/. Läst 11 februari 2026.
  48. ↑ ”Paul Thomas Anderson on the Enduring Influence of Robert Altman | No Film School” (på engelska). nofilmschool.com. https://nofilmschool.com/paul-thomas-anderson-robert-altman. Läst 11 februari 2026.
  49. 1 2 ”Paul Thomas Anderson: Tracking through a Fantastic Reality – Senses of Cinema” (på amerikansk engelska). 2 augusti 2024. https://www.sensesofcinema.com/2007/feature-articles/paul-thomas-anderson/. Läst 11 februari 2026.
  50. 1 2 Bianca Garner (19 juni 2018). ”Quiet on the set: Breaking down the opening shot in Altman's The Player” (på brittisk engelska). Filmotomy. https://filmotomy.com/quiet-on-the-set-breaking-down-the-opening-shot-in-altmans-the-player/. Läst 11 februari 2026.
  51. ↑ Oktay Ege Kozak (17 augusti 2015). ”Look In The Mirror: Supercut Breaks Down The Influence Martin Scorsese On Paul Thomas Anderson’s ‘Boogie Nights’” (på amerikansk engelska). IndieWire. https://www.indiewire.com/news/general-news/look-in-the-mirror-supercut-breaks-down-the-influence-martin-scorsese-on-paul-thomas-andersons-boogie-nights-260766/. Läst 11 februari 2026.
  52. ↑ Sarah Hurtado Rodriguez (27 september 2025). ”One Battle After Another Director Paul Thomas Anderson Reveals He Secretly Worked On Two Major Film Scripts” (på engelska). ScreenRant. https://screenrant.com/one-battle-after-another-paul-thomas-anderson-napoleon-killers-of-the-flower-moon-scripts/. Läst 16 februari 2026.
  53. ↑ Elle Palmer (12 januari 2024). ”How Jonathan Demme changed Paul Thomas Anderson’s life” (på amerikansk engelska). faroutmagazine.co.uk. https://faroutmagazine.co.uk/the-jonathan-demme-movie-that-changed-paul-thomas-andersons-life/. Läst 11 februari 2026.
  54. ↑ Swapnil Dhruv Bose (23 februari 2022). ”Paul Thomas Anderson revealed his ultimate "comfort movie"” (på amerikansk engelska). faroutmagazine.co.uk. https://faroutmagazine.co.uk/paul-thomas-anderson-ultimate-comfort-movie/. Läst 11 februari 2026.
  55. ↑ ”Paul Thomas Anderson on The Earrings of Madame de . . .” (på engelska). The Criterion Collection. https://www.criterion.com/current/posts/2857-paul-thomas-anderson-on-the-earrings-of-madame-de. Läst 11 februari 2026.
  56. ↑ Dazed (25 september 2025). ”Paul Thomas Anderson on writing, The PCC and One Battle After Another” (på engelska). Dazed. https://www.dazeddigital.com/film-tv/article/68720/1/paul-thomas-anderson-microsoft-word-prince-charles-one-battle-after-another. Läst 16 februari 2026.
  57. ↑ ”There Will Be Blood” (på amerikansk engelska). New Bedford Standard-Times. https://www.southcoasttoday.com/story/entertainment/local/2008/03/04/there-will-be-blood/52156533007/. Läst 11 februari 2026.
  58. ↑ Zack Sharf (13 augusti 2021). ”Paul Thomas Anderson’s Favorite Films: Over 35 Movies the Director Wants You to See” (på amerikansk engelska). IndieWire. https://www.indiewire.com/gallery/paul-thomas-anderson-favorite-films-movies/. Läst 11 februari 2026.
  59. ↑ ”Exodus 7:19 - Bible Gateway” (på engelska). www.biblegateway.com. https://www.biblegateway.com/verse/en/Exodus%207%3A19. Läst 13 februari 2026.
  60. 1 2 ”Frequent Collaborators of Paul Thomas Anderson” (på amerikansk engelska). IMDb. https://www.imdb.com/list/ls020971276/. Läst 11 februari 2026.
  61. ↑ Hamilton, Jack (2 februari 2014). ”The Moment Philip Seymour Hoffman Became a Star” (på amerikansk engelska). Slate. ISSN 1091-2339. https://slate.com/culture/2014/02/philip-seymour-hoffman-death-his-great-performance-in-paul-thomas-andersons-boogie-nights.html. Läst 15 februari 2026.
  62. ↑ Emily Ruuskanen (19 augusti 2025). ”The moment Paul Thomas Anderson fell in love with Philip Seymour Hoffman” (på amerikansk engelska). faroutmagazine.co.uk. https://faroutmagazine.co.uk/paul-thomas-anderson-on-when-he-fell-in-love-with-philip-seymour-hoffman/. Läst 15 februari 2026.
  63. ↑ Julie Miller (6 januari 2015). ”Paul Thomas Anderson Remembers Falling in Love with Philip Seymour Hoffman” (på amerikansk engelska). Vanity Fair. https://www.vanityfair.com/hollywood/2015/01/paul-thomas-anderson-remembers-philip-seymour-hoffman. Läst 15 februari 2026.
  64. ↑ Clayton Davis (23 juli 2022). ”Philip Seymour Hoffman Is Still ‘The Master’: Remembering His 15 Best Film Performances” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/lists/philip-seymour-hoffman-best-movies-performances-ranked/. Läst 15 februari 2026.
  65. ↑ ”Hoffman funeral 'emotional, terrific'” (på engelska). SBS News. 8 februari 2014. https://www.sbs.com.au/news/article/hoffman-funeral-emotional-terrific/hskhe5cna. Läst 15 februari 2026.
  66. ↑ Ledford, Colton (9 september 2016). ”Paul Thomas Anderson & Daniel Day-Lewis Will Be Reunited and It Feels So Good” (på amerikansk engelska). Film School Rejects. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2025. https://web.archive.org/web/20250818204546/https://filmschoolrejects.com/paul-thomas-anderson-daniel-day-lewis-will-be-reunited-and-it-feels-so-good-19c3e725a0e4/. Läst 11 februari 2026.
  67. ↑ Anna Silman (7 februari 2018). ”Paul Thomas Anderson and Maya Rudolph Are Our Greatest Celebrity Couple” (på engelska). The Cut. https://www.thecut.com/2018/02/pta-and-maya-rudolph-are-our-greatest-celebrity-couple.html. Läst 15 februari 2026.
  68. ↑ ”Hard Eight (1996)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/hard-eight-v135865/cast-crew. Läst 12 februari 2018.
  69. ↑ ”Hard Eight (1996)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=hardeight.htm. Läst 12 februari 2018.
  70. ↑ ”Boogie Nights (1997)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/boogie-nights-v158673. Läst 12 februari 2018.
  71. ↑ ”Boogie Nights (1997)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=boogienights.htm. Läst 12 februari 2018.
  72. ↑ ”Magnolia (1999)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/magnolia-v181277/cast-crew. Läst 12 februari 2018.
  73. ↑ ”Magnolia (1999)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=magnolia.htm. Läst 12 februari 2018.
  74. ↑ ”Punch-Drunk Love (2002)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/punch-drunk-love-v265458. Läst 12 februari 2018.
  75. ↑ ”Punch-Drunk Love (2002)”. The Numbers. (Bruce Nash). http://www.the-numbers.com/movie/Punch-Drunk-Love#tab=summary. Läst 12 februari 2018.
  76. ↑ ”There Will Be Blood (2007)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/there-will-be-blood-v346474. Läst 12 februari 2018.
  77. ↑ ”There Will Be Blood (2007)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=therewillbeblood.htm. Läst 12 februari 2018.
  78. ↑ ”The Master (2012)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/the-master-v537713. Läst 12 februari 2018.
  79. ↑ ”The Master (2012)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=themaster.htm. Läst 12 februari 2018.
  80. ↑ Davis, Edward (18 april 2012). ”Paul Thomas Anderson's ‘The Master’ Has A $30 Million Dollar Budget, Production Mostly Stonewalls NYTimes Article”. IndieWire. (Penske Media Corporation). http://www.indiewire.com/2012/04/paul-thomas-andersons-the-master-has-a-30-million-dollar-budget-production-mostly-stonewalls-nytimes-article-111518/. Läst 12 februari 2018. ”The budget was approximately $30 million.”
  81. ↑ Fleming, Mike (9 maj 2011). ”Harvey Weinstein Buys World Rights To Paul Thomas Anderson's Untitled Next Film”. Deadline. Mail.com Media Corporation. http://www.deadline.com/2011/05/harvey-weinstein-buys-world-rights-to-paul-thomas-andersons-untitled-next-film. Läst 12 februari 2018.
  82. ↑ ”Inherent Vice (2014)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/inherent-vice-v577055. Läst 12 februari 2018.
  83. ↑ ”Inherent Vice (2014)”. Box Office Mojo. (Amazon.com). http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=inherentvice.htm. Läst 12 februari 2018.
  84. ↑ ”Inherent Vice (2014)”. The Numbers. (Bruce Nash). http://www.the-numbers.com/movie/Inherent-Vice#tab=summary. Läst 12 februari 2018.
  85. ↑ Lang, Brent (8 september 2016). ”Toronto: Focus Features Nabs Paul Thomas Anderson, Daniel Day-Lewis Film”. Variety. Penske Media Corporation. https://variety.com/2016/film/markets-festivals/paul-thomas-anderson-daniel-day-lewis-1201854915/. Läst 12 februari 2018.
  86. ↑ Hall, Jacob (30 januari 2017). ”Paul Thomas Anderson’s New Movie Has Begun Filming”. /Film. http://www.slashfilm.com/new-paul-thomas-anderson-movie-filming/. Läst 12 februari 2018.
  87. ↑ McNary, Dave (25 januari 2017). ”James Le Gros to Star in Melora Walters Drama ‘Waterlily Jaguar’”. Variety. https://variety.com/2017/film/news/james-le-gros-melora-walters-waterlily-jaguar-1201969477/. Läst 12 februari 2018.
  88. ↑ ”Junun (2015)”. AllMovie. (All Media Network). http://www.allmovie.com/movie/junun-v640781. Läst 12 februari 2018.
  89. 1 2 3 Wickman, Forrest (13 september 2012). ”The Minor Works of Paul Thomas Anderson”. Brow Beat. Slate. http://www.slate.com/blogs/browbeat/2012/09/13/paul_thomas_anderson_s_short_films_and_music_videos_the_dirk_diggler_story_cigarettes_coffee_couch_and_more_video_.html. Läst 12 februari 2018.
  90. ↑ ”Paul Thomas Anderson”. International Film Festival Rotterdam. Arkiverad från originalet den 12 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180212084235/https://iffr.com/en/persons/paul-thomas-anderson. Läst 12 februari 2018.
  91. ↑ Winfrey, Graham (18 juli 2017). ”Paul Thomas Anderson’s New Short Film ‘Valentine’ Is an Exquisite Rock Opera”. Indiewire. Penske Media Corporation. http://www.indiewire.com/2017/07/paul-thomas-anderson-short-film-valentine-haim-1201856323/. Läst 12 februari 2018.
  92. ↑ Jagernauth, Kevin (17 januari 2013). ”Watch: ‘The Jon Brion Show’ Pilot Directed By Paul Thomas Anderson Featuring Elliott Smith & Brad Mehldau”. IndieWire. Arkiverad från originalet den 10 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180110234115/https://www.indiewire.com/2013/01/watch-the-jon-brion-show-pilot-directed-by-paul-thomas-anderson-featuring-elliott-smith-brad-mehldau-249710/. Läst 12 februari 2018.
  93. ↑ Hollwedel, Zach (22 januari 2015). ”Watch: ‘Saturday Night Live’ Sketch ‘Fanatic’ Written & Directed By Paul Thomas Anderson And Starring Ben Affleck”. IndieWire. (Penske Media Corporation). http://www.indiewire.com/2015/01/watch-saturday-night-live-sketch-fanatic-written-directed-by-paul-thomas-anderson-and-starring-ben-affleck-267962/. Läst 12 februari 2018.
  94. ↑ Hutchinson, Sean (12 oktober 2016). ”How Paul Thomas Anderson Ended Up in 'Documentary Now!'”. Inverse. https://www.inverse.com/article/22063-documentary-now-paul-thomas-anderson-final-transmission-test-pattern. Läst 12 februari 2018.
  95. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Kaufman, Gil (9 maj 2012). ”Paul Thomas Anderson's Music Videos: 11 Clips From Radiohead, Fiona Apple, Joanna Newsom & More”. Billboard. (Prometheus Global Media). http://www.billboard.com/articles/news/7358055/radiohead-daydreaming-director-paul-thomas-anderson-other-music-videos. Läst 12 februari 2018.
  96. ↑ Strauss, Matthew (15 september 2016). ”Radiohead Share New "Present Tense" Video, Directed by Paul Thomas Anderson: Watch”. Pitchfork. Condé Nast. http://pitchfork.com/news/68301-radiohead-share-new-present-tense-video-directed-by-paul-thomas-anderson-watch/. Läst 12 februari 2018.
  97. ↑ Ivie, Devon (5 oktober 2016). ”Paul Thomas Anderson's New Radiohead Music Video Is a Tranquil, Soothing Treat”. Vulture. Arkiverad från originalet den 12 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180212084406/http://www.vulture.com/2016/10/watch-paul-thomas-andersons-new-radiohead-video.html. Läst 12 februari 2018.
  98. ↑ Young, Alex (27 april 2017). ”HAIM make glorious return with “Right Now”, Paul Thomas Anderson-directed video — watch”. Consequence of Sound. Consequence Holdings, LLC. https://consequenceofsound.net/2017/04/haim-make-glorious-return-with-right-now-paul-thomas-anderson-directed-video-watch/. Läst 12 februari 2018.
  99. ↑ Reed, Ryan (2 oktober 2017). ”Watch Haim Lead Exuberant Dance in 'Little of Your Love' Video”. Rolling Stone. Wenner Media LLC. Arkiverad från originalet den 2 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180102101800/https://www.rollingstone.com/music/news/watch-haim-lead-line-dance-in-little-of-your-love-video-w506528. Läst 12 februari 2018.
  100. ↑ Moore, Sam (26 januari 2018). ”Watch Haim’s new Paul Thomas Anderson-directed video for ‘Night So Long’”. NME. http://www.nme.com/news/music/haim-new-video-night-so-long-paul-thomas-anderson-directed-2229253. Läst 12 februari 2018.
  101. ↑ Confalone, Nick (6 augusti 2008). ”Paul Thomas Anderson's Top-Secret Play Revealed”. Vulture. (New York Magazine / New York Media). Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004035553/http://www.vulture.com/2008/08/paul_thomas_andersons_topsecre.html. Läst 12 februari 2018.
  102. ↑ läs online, www.festival-cannes.com .[källa från Wikidata]
  103. ↑ läs online, www.hollywoodreporter.com .[källa från Wikidata]
  104. ↑ Twitterinlägg, tweet-ID: 2008006416033108284, läs online.[källa från Wikidata]
  105. ↑ Twitterinlägg, tweet-ID: 2008005988520198151, läs online.[källa från Wikidata]
  106. ↑ Twitterinlägg, tweet-ID: 2010536925380378967, läs online.[källa från Wikidata]
  107. ↑ Twitterinlägg, tweet-ID: 2010546177897623998, läs online.[källa från Wikidata]
  108. ↑ läs online, www.dga.org .[källa från Wikidata]
  109. ↑ läs online, x.com .[källa från Wikidata]
  110. ↑ läs online, x.com .[källa från Wikidata]
  111. 1 2 läs online, www.oscars.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Filmfestivalen i Cannes – Bästa regi
René Clément (1946) · René Clément (1949) · Luis Buñuel (1951) · Christian-Jaque (1952) · Jules Dassin / Sergej Vasiljev (1955) · Sergej Jutkevitj (1956) · Robert Bresson (1957) · Ingmar Bergman (1958) · François Truffaut (1959) · Yuliya Solntseva (1961) · Liviu Ciulei (1965) · Sergej Jutkevitj (1966) · Ferenc Kósa (1967) · Glauber Rocha / Vojtěch Jasný (1969) · John Boorman (1970) · Miklós Jancsó (1972) · Michel Brault / Costa-Gavras (1975) · Ettore Scola (1976) · Nagisa Oshima (1978) · Terrence Malick (1979) · Werner Herzog (1982) · Robert Bresson / Andrej Tarkovskij (1983) · Bertrand Tavernier (1984) · André Téchiné (1985) · Martin Scorsese (1986) · Wim Wenders (1987) · Fernando Solanas (1988) · Emir Kusturica (1989) · Pavel Lungin (1990) · Joel Coen (1991) · Robert Altman (1992) · Mike Leigh (1993) · Nanni Moretti (1994) · Mathieu Kassovitz (1995) · Joel Coen (1996) · Wong Kar-wai (1997) · John Boorman (1998) · Pedro Almodóvar (1999) · Edward Yang (2000) · Joel Coen / David Lynch (2001) · Im Kwon-taek / Paul Thomas Anderson (2002) · Gus Van Sant (2003) · Tony Gatlif (2004) · Michael Haneke (2005) · Alejandro González Iñárritu (2006) · Julian Schnabel (2007) · Nuri Bilge Ceylan (2008) · Brillante Mendoza (2009) · Mathieu Amalric (2010) · Nicolas Winding Refn (2011) · Carlos Reygadas (2012) · Amat Escalante (2013) · Bennett Miller (2014) · Hou Hsiao-hsien (2015) · Olivier Assayas / Cristian Mungiu (2016) · Sofia Coppola (2017) · Paweł Pawlikowski (2018) · Jean-Pierre Dardenne, Luc Dardenne (2019) · Leos Carax (2021) · Park Chan-wook (2022) · Tran Anh Hung (2023) · Miguel Gomes (2024)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Paul_Thomas_Anderson&oldid=59228428”