Nattugglor
 | |
| Konstnär | Edward Hopper |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | (21 januari) 1942 |
| Typ | olja på duk |
| Mått (h×b) | 84,1 × 152,4 cm |
| Plats | Art Institute of Chicago, Chicago |
Nattugglor (engelska: Nighthawks) är en oljemålning från 1942 av den amerikanske målaren Edward Hopper.[1] Den är en av Hoppers mest kända målningar och har beskrivits som ett av de mest igenkännbara verken inom amerikansk konst.[2]
Beskrivning och bedömning
[redigera | redigera wikitext]Målningen är 152 centimeter bred och 84 centimer hög.[3] Den föreställer en nattöppen diner med lysrör i taket och tre kunder som tycks försjunkna i sina egna tankar. Scenen verkar kännetecknas av en trött, resignerad stämning.[1] Stämningen är ödesmättad och skildrar ensamhet och vilsenhet.[4][5]
Inne i dinern finns servitören bakom disken. Av tre kunderna – två män och en kvinna – är en av männen vänd från betraktaren. De två andra är vända mot betraktaren men har en distanserad och avvikande blick. Han har en sandwich i handen, hon en cigarett. Servitören tittar avmätt ut i tomma intet.[6]
Hoppers målningar har ofta tolkats som en beskrivning av det moderna livets isolering, bland annat mot bakgrund av den stora depressionen och andra världskriget. I scenen i Nattugglor verkar alla upptagna av sina egna tankar, som ett exempel på hur närheten mellan människor i en stad kan ge en större anonymitet.[6]
Kompositionen är strikt organiserad och tom på detaljer. Scenen har beskrivits som lugn och bildskön men samtidigt mystisk och gåtfull. Betraktarens intresse för bilden kan gälla personerna i den, deras inbördes relationer och den fiktiva värld som scenen i målningen visar upp.[3]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Hopper har berättat att motivet är inspirerat av en gatukorsning längs Greenwich Avenue i New York. Hans hustru Josephine satt modell som den rödhåriga kvinnan i bilden. Hopper var alltid ovillig att läsa in budskap i sina bilder, men han skrev om Nattugglor: "omedvetet, förmodligen, målade jag storstadens ensamhet".[3]
Målningen är trots inspirationen inte en direkt avbildning av den här gatukorsningen.[3] Inspiration till målningen anses även ha kommit från en novell av Ernest Hemingway, antingen "The Killers"[7] från 1927 (som Hopper uttryckt beundran för) eller den mer filosofiskt anlagda "A Clean, Well-Lighted Place" från 1933.[8] Den öde och vagt oroande stadsmiljön har jämförts med målningar av Giorgio de Chirico.[6]
Josephine Hopper har beskrivit hur hennes make under december månad 1941 inte verkade bry sig om risken för dem att bli utsatta för bomber. Målningen färdigställdes 21 januari 1942, bara någon månad efter Japans attack mot Pearl Harbor, och familjen Hopper bodde under ett stort takfönster och ett tak som ofta läckte när det regnade. Det har beskrivits som att Hoppers arbete med målningen var ett sätt att slippa konfrontera en mer otrygg verklighet.[6]
Proveniens och betydelse
[redigera | redigera wikitext]Endast några månader efter dess färdigställande i början av 1942 köptes tavlan in av Art Institute of Chicago,[3] för ett pris på 3 000 US-dollar. Dessförinnan hade målningen producerats för Frank Rehn Galleries.[3] Målningen har beskrivits som del av konströrelsen med namnet amerikansk realism,[9] den som även konstnärer som George Bellows, Robert Henri och William Glackens var en del av.
Nattugglor hör till de mest igenkännbara i den amerikanska konsthistorien. Den har varit en återkommande referenspunkt i populärkulturen, med exempel som Tom Waits'[7] album Nighthawks at the Diner från 1975, Ridley Scotts film Blade Runner från 1982 och Roy Anderssons film Sånger från andra våningen från 2000.[10][11] Även Joyce Carol Oates och Stuart Dybeck har hämtat inspiration från målningen.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”Edward Hopper” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2022-04-20. http://snl.no/Edward_Hopper. Läst 19 oktober 2022.
- ↑ Brooks, Katherine (22 juli 2012). ”Happy Birthday, Edward Hopper!” (på amerikansk engelska). HuffPost. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2025. http://web.archive.org/web/20251022091358/https://www.huffpost.com/entry/edward-hopper-birthday_n_1692024. Läst 30 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 ”Nighthawks” (på engelska). Art Institute of Chicago. http://www.artic.edu/aic/collections/artwork/111628. Läst 30 maj 2026. ”unconsciously, probably, I was painting the loneliness of a large city”
- ↑ ”Edward Hopper - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edward-hopper. Läst 19 oktober 2022. [inloggning kan krävas]
- ↑ ”Edward Hopper | lex.dk” (på danska). Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/Edward_Hopper. Läst 19 oktober 2022.
- 1 2 3 4 McGee, Bobby (28 december 2023). ”3 Hidden Truths in Edward Hopper’s ‘Nighthawks’” (på amerikansk engelska). Artnet News. https://news.artnet.com/art-world/edward-hopper-nighthawks-facts-2414407. Läst 30 maj 2026.
- 1 2 3 Savage, Bill (14 februari 2022). ”Nighthawks: Origins, Influences, and Implicit Urban Narratives” (på amerikansk engelska). Newberry Library. https://www.newberry.org/calendar/nighthawks-origins-influences-and-implicit-urban-narratives. Läst 30 maj 2026.
- ↑ Potter, Polyxeni (2010-04). ”A Clean, Well-Lighted Place1”. Emerging Infectious Diseases 16 (4): sid. 751–752. doi:. ISSN 1080-6040. http://wwwnc.cdc.gov/eid/article/16/4/AC-1604_article.htm. Läst 30 maj 2026.
- ↑ Berman, Avis (juli 2007). ”Hopper: The Supreme American Realist of the 20th-Century” (på engelska). Smithsonian Magazine. https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/hopper-156346356/. Läst 30 maj 2026.
- ↑ Sammon, Paul M. (1996) (på engelska). Future noir. The making of Blade runner. New York: Harper prism. sid. 74. ISBN 0-06-105314-7
- ↑ Lommel, Michael (2008). ”Erkaltung der Restwärme” (på tyska). Surrealismus und Film. Von Fellini bis Lynch. Bielefeld: Transcript. sid. 232. ISBN 978-3-89942-863-6. https://books.google.se/books?id=ZpBLCgAAQBAJ&pg=PA232
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Nattugglor.