Hoppa till innehållet

Mika Waltari

Från Wikipedia
Mika Waltari
Mika Waltari, 1939.
FöddMika Toimi Waltari
19 september 1908[1][2][3]
Helsingfors[4]
Död26 augusti 1979[1][2][3] (70 år)
Helsingfors[5]
BegravdSandudds begravningsplats[6]
Andra namnKristian Korppi[7], Leo Rainio[8], Leo Arne[9], M. Ritvala[10] och Nauticus[11]
Medborgare iFinland och Storfurstendömet Finland
Utbildad vidHelsingfors universitet
Normallyceum i Helsingfors
SysselsättningFörfattare[12], manusförfattare, poet, översättare, journalist[12], dramatiker[12]
BarnSatu Waltari (f. 1932)
FöräldrarToimi Waltari
Utmärkelser
Aleksis Kivipriset (1947)
Jussi för bästa manuskript (1952)
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1952)[13]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden (1960)[14]
Hedersdoktor vid Åbo universitet
Namnteckning
Redigera Wikidata

Mika Toimi Waltari (även under pseudonymerna Leo Arne, Kristian Korppi, Nauticus, Leo Rainio och M. Ritvala), född 19 september 1908 i Helsingfors, död 26 augusti 1979 i Helsingfors, var en finländsk författare. Han var gift med Marjatta Luukkonen från 1931. Han var far till Satu Waltari.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Mika Waltaris far, prästen och lektorn Toimi Waltari, dog när Waltari var fem år gammal, vilket lämnade hans mor, Olga Maria Johansson, med ansvaret att uppfostra honom och hans två bröder, Samuel och Erkki. Samuli var två år äldre än Mika och Erkki var fem år yngre.[15]

Waltari debuterade 1926 som modernistisk lyriker. Han skrev sedan romaner och noveller med motiv från finländsk nutid, ibland med starka kriminalinslag, och fick sitt genombrott med romanen Den stora illusionen 1928. Internationellt känd blev han framförallt för sina historiska romaner, varav de mest kända är Karin Månsdotter (1942), Sinuhe egyptiern 1945, som utspelar sig på farao Echnatons tid, och Marcus romaren (1959).[16] I Finland är han känd för sin figur kommissarie Palmu, huvudperson i tre detektivromaner och därefter en serie framgångsrika filmatiseringar från 1960-talet.[17]

Waltari tog studentexamen vid Helsingfors Normallyceum (finska: Helsingin normaalilyseo) 1926 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1929. Vid sidan av sitt författarskap var han bland annat verksam som litteraturrecensent för Maaseudun Tulevaisuus 1932–1942, redaktionssekreterare för Suomen Kuvalehti 1936–1938 och anställd vid Statens informationsverk under kriget 1941–1944.[18] Efter kriget publicerades romanen Sinuhe egyptiläinen (1945), som utspelar sig i det antika Egypten, vilken blev en internationell succé och Waltaris huvudverk. Efter Sinuhe skrev Waltari flera historiska romaner, såsom Mikael Karvajalka (1948), Mikael Hakim (1949) och Valtakunna salaisuus (1959), som berättar historien om kristendomens tidiga skeden, samt Ihmiskunnan vihlisset (1964).[15]

Han var styrelseledamot i Finlands författareförbund 1930–1945 (vice ordförande 1938–1940) och i Finlands PEN-klubb 1932–1939. År 1957 utnämndes han till ledamot av Finlands Akademi, en hederstitel han innehade fram till sin död 1978.[18]

Mika Waltari är en av de internationellt mest kända av Finlands författare. Hans mångsidiga författarskap har gett åtminstone 29 romaner, ett antal noveller, novell- eller sagosamlingar, poesisamlingar, skådespel, radioteater, faktatexter, översättningar och hundratals artiklar.

Hans arbeten har översatts till minst fyrtio språk. Han ligger begraven på Sandudds begravningsplats.

Rockbandet Waltari har tagit sitt namn efter Mika Waltari. Finska Litteratursällskapet delar ut Waltari-priset (finska: Waltari-palkinto) årligen åt unga författare.[19] År 2000 grundades Mika Waltari-sällskapet.[20] Multifunktionsutrymmet på fjärde våningen i Tölö bibliotek i Helsingfors invigdes som Mika Waltari-salen på författarens 99-årsdag den 19 september 2007.[21] Mika Waltari-skolan grundades i Lövkoski i Borgnäs år 2014.[22]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiderna 4266 Waltari och 4512 Sinuhe är uppkallade efter honom.[24]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Romaner

[redigera | redigera wikitext]

Poesi

[redigera | redigera wikitext]

Novell- och sagosamlingar

[redigera | redigera wikitext]

Pjäser

[redigera | redigera wikitext]

Facklitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Mika-Waltaritopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 8798384, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 154817, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ ”Валтари Мика Тойми”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave, läst: 11 maj 2024.[källa från Wikidata]
  7. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000077098.[källa från Wikidata]
  8. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000145858, läst: 3 juni 2021.[källa från Wikidata]
  9. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000077097, läst: 3 juni 2021.[källa från Wikidata]
  10. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000077099, läst: 3 juni 2021.[källa från Wikidata]
  11. ↑ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000064950, läst: 3 juni 2021.[källa från Wikidata]
  12. 1 2 3 abART, abART person-ID: 31472, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ↑ Erja Yläjärvi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1991, s. D2 .[källa från Wikidata]
  14. ↑ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 57, läs online.[källa från Wikidata]
  15. 1 2 ”Waltari, Mika (1908 - 1979)”. kansallisbiografia.fi. https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/702. Läst 15 december 2025.
  16. ↑ Bra Böckers lexikon, 1980.
  17. ↑ Brunsdale, Mitzi M. (2016) (på engelska). Encyclopedia of Nordic crime fiction. Jefferson, North Carolina: McFarland & Company. sid. 111. ISBN 978-0-7864-7536-0. https://books.google.se/books?id=qAQXDAAAQBAJ&pg=PA111
  18. 1 2 ”Waltari, Mika Toimi”. Finlands författare 1917–1944. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1981. sid. 489–495. ISBN 951-717-238-9
  19. ↑ ”Waltari-palkinto” (på finska). www.kirjasampo.fi. https://www.kirjasampo.fi/fi/kulsa/saha3%253Au2afe5589-d30a-4503-971e-60f3b5a5062b. Läst 15 december 2025.
  20. ↑ ”JÄRJESTÖT | Mika Waltari sai seuran, johtoon Panu Rajala” (på finska). Helsingin Sanomat. 7 oktober 2000. https://www.hs.fi/ihmisia/art-2000003917235.html. Läst 15 december 2025.
  21. ↑ ”Stadissa.fi” (på finska). Stadissa.fi. https://www.stadissa.fi/paikat/922/tooloon-kirjasto. Läst 15 december 2025.
  22. ↑ ”Mika Waltarin koulu, Pornainen” (på finska). H&M Arkkitehdit Oy. https://www.hm-arkkitehdit.fi/projektimme/mika-waltarin-koulu-pornainen/. Läst 15 december 2025.
  23. ↑ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat aakkosjärjestyksessä - Ritarikunnat” (på finska). ritarikunnat.fi. 9 oktober 2020. https://ritarikunnat.fi/ritarikunnat/palkitut/suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-aakkosjarjestyksessa/. Läst 15 december 2025.
  24. ↑ ”Minor Planet Center 4266 Waltari” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4266. Läst 17 september 2023.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mika_Waltari&oldid=58817252”