Hoppa till innehållet

Kronbergsbron

Från Wikipedia
Kronbergsbron
Kruunuvuorensilta
20250928_Kruunusillat_Kronbroarna_Crown_Bridges_-_Helsinki_Helsingfors,_Suomi_Finland_(cropped).jpg
Kronbergsbron, sedd västerifrån mot Degerö, september 2025
PlatsHelsingfors, Finland
KorsarKronbergsfjärden
Tidigare broIngen
Koordinater60°10′28″N 25°00′07″Ö / 60.174422222222°N 25.00185°Ö / 60.174422222222; 25.00185
Konstruktionsdata
Total längd1 191 meter
Bredd20 meter
Höjd135 meter hög pylon
KonstruktionstypSnedkabelbro
Segelfri höjd20 meter
KonstruktörWSP Finland
ByggbolagTyöyhteenliittymä Kruunusillat (Kreate Group och YIT)
Datum
Byggstart2021
Färdigställd2026
Öppnade18 april 2026 (gång och cykling)
Trafik
TrafikslagSpårväg, cykeltrafik
Antal vägbanorIngen
Antal järnvägsspårTvå
Karta

Kronbergsbron (finska: Kruunuvuorensilta) är en snedkabelbro som korsar Kronbergsfjärden mellan Paloholmen och Kronbergsstranden i Helsingfors. Den cirka 1 200 meter långa bron med en 135 meter hög pylon är den högsta[1] och längsta bron i Finland.[2][3] Kronbergsbron tog över titeln från Replotbron.[4]

Den är en av tre nya broar i helheten Kronbroarna som byggdes i projektet Spårväg Kronbroarna, och de är avsedda för spårvagnstrafik, cykeltrafik och fotgängare. Förutöver Kronbergsbron är de två andra broarna Finkes bro och Havshagsbron.[1] Biltrafik är inte tillåten på Kronbergsbron, men vid behov kan utryckningsfordon använda bron.[5] Kronbergsbron har betraktats internationellt som ett exceptionellt projekt, eftersom en bro av motsvarande storlek inte tidigare byggts för endast kollektivtrafik, fotgängare och cykeltrafik.[6]

Mått och struktur

[redigera | redigera wikitext]

Kronbergsbron, byggd mellan öarna Paloholmen och Degerö, är 1 191 meter lång[7] och till sin konstruktion en böjd snedkabelbro som bärs upp av samverkansbalkar.[8] Den maximala segelfria höjden är 20 meter och den maximala spännvidden är 260 meter.[1] Det finns totalt 17 par snedkablar, varav den längsta är 257 meter.[9] Brons horisontella krökning är motiverad inte bara av strukturella skäl utan också för att förbättra användarupplevelsen: på en böjd bro kan fotgängare bättre visualisera sin destination.[7]

Brons mest synliga strukturella element är den 135 meter höga pylonen, som är byggd mellan skären Länsmannen och Länsmanskan.[7] Pylonen är upplyst under alla årstider.[6] LED-belysningen varierar beroende på tid på dagen och säsongen, och färgerna kan också ändras, till exempel på högtidsdagar.[7] Den armerade betongpylonen är en meter högre än det närbelägna Majakka-tornet i Fiskehamnen, som är Finlands högsta bostadshus.[10] Pylonen byggdes under ungefär ett år under alla årstider.[7] Dess grundplatta göts i en 250 000 kg tung stålbur, som placerades på plats med en bandgående kran i ett hålrum som schaktats ut till ett djup av tio meter;[11] om konstruktionen under havsnivån inkluderas är pylonens höjd 145 meter. En åskskyddsmast och en balkong har byggts högst upp på pylonen, vilket möjliggör till exempel underhåll av flyghinderljusen.[12]

För Kronbergsbron användes 22 000 kubikmeter betong.[7][13] Majoriteten av konstruktionerna krävde höghållfast betong som kan motstå salt och frost.[7] Betongdäcket göts ovanpå stålbalkar, och totalt 5,8 miljoner kilogram stål användes i bron.[14] Totalt behövdes cirka 70 stålbalkar och cirka 300 tvärbalkar.[15] De bärande konstruktionernas livslängd är 200 år.[6]

Planering och byggande

[redigera | redigera wikitext]
Brobygget hösten 2023.
Kronbergsbrons tillfälliga arbetsbro sedd från Kronbergsstranden mot Högholmen i juli 2022.

Bron är baserad på ett förslag som heter Gemma Regalis, utarbetat av ett designteam bestående av WSP Finland och Knights Architects.[7] Förslaget vann en planeringstävling bland 11 kandidater år 2013.[16] Sami Niemelä utnämndes till huvudplanerare.[17]

Bron byggdes av Työyhteenliittymä Kruunusillat ("Arbetskonsortiet Kronbergsbron"), bildat av Kreate och YIT.[8] Den beräknade kostnaden för projektet, som även inkluderar Finkes bro mellan Knekten och Högholmen, var 155 miljoner euro.[13] Den beräknade kostnaden för hela Kronbroarnaspårvägen var 326 miljoner euro.

Byggandet av broarna påbörjades med förberedande arbeten och muddring i oktober 2021.[1] Schaktningen av pylonens fundament började i början av 2022[18] och byggandet av brodäcket började sommaren 2022. Pylonens stödkonstruktion schaktades ner i en 11 meter djup grop.[19] Bron byggdes som en samverkansbalkkonstruktion, det vill säga av sammankopplade stål- och betongkonstruktioner.[15][20] Längden på en brosektion är 72 meter.[21] Brosektionerna monterades på Högholmen och Sumparn.[22]

För broprojektet byggdes både en arbetsbro och en tillfällig konstgjord ö på Kronobergsfjärden som fungerade som bas för byggarbetsplatsen.[23] Som mest arbetade totalt 150 arbetare med Kronbergsbron och Finkes bro.[13] Dykare användes också i byggnationen.[24] Sommaren 2023 togs den norska pråmen Uglen in för att hjälpa till att lyfta broblocken.[21] När de sista däckkonstruktionerna svetsades ihop i januari 2024 skapades en gångförbindelse för brobyggarna från Degerö till Högholmen. Det fanns cirka 40–60 byggare på byggarbetsplatsen.[25]

Kronbergsbron tilldelades utmärkelsen Årets betongkonstruktion 2025. I motiveringarna berömdes bland annat brons visuella utseende och användarperspektiv, samt konstruktionsdesignen och samarbetet under byggnationen.[7]

Bron under byggnad i september 2023 sedd från Kronbergsstranden.
Kronbergsbron under öppningsdagen 18 april 2026.

Färdigställning

[redigera | redigera wikitext]

Bropylonen färdigställdes i januari 2025.[26] Testtrafiken för spårvagnar inleddes i mars 2026. Bron öppnades för fotgängare och cyklister den 18 april 2026.[27] Spårvagnstrafiken planeras att starta i början av 2027. Två spårvagnslinjer kommer att trafikera bron: linje 11 går via Fiskehamnen till Böle och linje 12 från Uppby till Hagnäs.[28]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 ”Kruunuvuorensilta - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/rakentaminen/kruunuvuorensilta/. Läst 18 april 2026.
  2. ↑ ”Suomen pisin silta ja miljoonahanke Kruunusillat etenee kustannuskiistoista huolimatta – sen raitiotie valmistuu useammassa osassa” (på finska). Yle Uutiset. 25 augusti 2021. https://yle.fi/a/3-12071270. Läst 18 april 2026.
  3. ↑ ”Suomen pisin silta rakenteille 2018 – Helsingin valtuusto hyväksyi Kruunusillat” (på finska). Yle Uutiset. 31 augusti 2016. https://yle.fi/a/3-9135165. Läst 18 april 2026.
  4. ↑ ”Nu har Finlands längsta bro öppnat” (på svenska). Svenska Yle. 18 april 2026. https://yle.fi/a/7-10096469. Läst 18 april 2026.
  5. ↑ Kaisa Paastela (19 mars 2022). ”Kuva: Suomen pisimmän sillan reitti Kruunuvuorenselällä alkaa hahmottua – töihin tulee pian tauko” (på finska). Helsingin Uutiset. https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/4517909. Läst 18 april 2026.
  6. 1 2 3 ”Kruunuvuorensilta, Helsingin uusi ikoni”. YIT. 11 november 2021. https://www.yit.fi/ytimessa/kruunuvuorensilta. Läst 18 april 2026.
  7. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Maritta Koivisto (10 mars 2026). ”Vuoden Betonirakenne 2025 – Kruunuvuorensilta on näyttävä maamerkki merellisessä kaupunkiympäristössä” (på finska). Betoni-lehti. https://betoni.com/lehti/2026/03/10/vuoden-betonirakenne-2025-kruunuvuorensilta-on-nayttava-maamerkki-merellisessa-kaupunkiymparistossa/. Läst 18 april 2026.
  8. 1 2 ”Rakentaminen | Tuhatta paalua ei voi häiritsemättä lyödä maahan – Helsingin mittava siltaurakka häiritsee asukkaiden arkea viisi vuotta” (på finska). Helsingin Sanomat. 20 oktober 2021. https://www.hs.fi/pkseutu/art-2000008330212.html. Läst 18 april 2026.
  9. ↑ ”Tutustu Kruunusiltojen siltoihin” (på finska). www.yit.fi. 24 oktober 2022. https://www.yit.fi/ytimessa/tutustu-kruunusiltojen-siltoihin. Läst 18 april 2026.
  10. ↑ Venla Ristola (18 januari 2023). ”Pylonin perustaminen - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/kruunuvuorensilta/pylonin-perustaminen/. Läst 18 april 2026.
  11. ↑ ”HS Helsinki | Suomen suurin nosturi upotti 250-tonnisen teräshäkin mereen Helsingin edustalla” (på finska). Helsingin Sanomat. 23 januari 2023. https://www.hs.fi/helsinki/art-2000009344568.html. Läst 18 april 2026.
  12. ↑ Eeva Törmänen (24 januari 2024). ”8 valua tehty, noin 42 jäljellä – Kruunuvuoren sillan pylonia valetaan kiipeävällä muotilla: Huipulle tulee parveke 135 metrin korkeuteen” (på finska). Tekniikka&Talous. https://www.tekniikkatalous.fi/uutiset/a/2d2763da-fb86-4e82-81b6-f6cc7fc4d4a3. Läst 18 april 2026.
  13. 1 2 3 ”Näin rakentuu Kruunu­vuoren­silta” (på finska). Helsingin Sanomat. 13 juni 2022. https://www.hs.fi/pkseutu/art-2000008877553.html. Läst 18 april 2026.
  14. ↑ ”Usein kysytyt kysymykset - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/hanketietoa/usein-kysytyt-kysymykset/. Läst 18 april 2026.
  15. 1 2 Venla Ristola (30 maj 2022). ”Kruunuvuorensilta tehdään liittopalkeista - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/kruunuvuorenranta/kruunuvuorensilta-tehdaan-liittopalkeista/. Läst 18 april 2026.
  16. ↑ ”Vinoköysisilta voitti kiistellyn Kruunuvuorenrannan siltakilpailun” (på finska). Yle Uutiset. 18 juni 2013. https://yle.fi/a/3-6693776. Läst 18 april 2026.
  17. ↑ ”Sami Niemelä sai elämänsä projektin” (på finska). Rakennuslehti. 13 november 2018. https://www.rakennuslehti.fi/nimitykset/sami-niemela-sai-elamansa-projektin/. Läst 18 april 2026.
  18. ↑ ”Näin rakennetaan Suomen pisin silta: meluisin vaihe kestää puoli vuotta, Helsingin edustalle tulee väliaikainen tekosaari” (på finska). Helsingin Sanomat. 12 oktober 2021. https://www.hs.fi/pkseutu/art-2000008327123.html. Läst 18 april 2026.
  19. ↑ Venla Ristola (28 juni 2022). ”Kruunuvuorensillan tulevia töitä - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/kruunuvuorensilta/kruunuvuorensillan-tulevia-toita/. Läst 18 april 2026.
  20. ↑ Venla Ristola (22 juni 2022). ”Painavaa asiaa - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/tiedotteet/painavaa-asiaa/. Läst 18 april 2026.
  21. 1 2 ”Helsingissä alkaa historiallinen siltaurakka ensi yönä” (på finska). Helsingin Sanomat. 20 juli 2023. https://www.hs.fi/pkseutu/art-2000009730972.html. Läst 18 april 2026.
  22. ↑ ”Helsingissä alkoi yöllä valtava urakka – 70 metrin siltalohko nostettiin paikoilleen” (på finska). Helsingin Sanomat. 25 juli 2023. https://www.hs.fi/pkseutu/art-2000009728534.html. Läst 18 april 2026.
  23. ↑ Lauri Hänninen (12 oktober 2021). ”Rakentaminen alkaa näkyä merellä - Kruunusillat - Helsingin kaupunki” (på finska). Kruunusillat. https://kruunusillat.fi/tiedotteet/rakentaminen-alkaa-nakya-merella/. Läst 18 april 2026.
  24. ↑ ”Suuri ja mahtava” (på finska). Yle Uutiset. 3 juli 2022. https://yle.fi/a/3-12502149. Läst 18 april 2026.
  25. ↑ Marjo Rämö (14 mars 2024). ”Kruunusillat | Laajasalosta pääsee jo kuivin jaloin Korkeasaareen – HU vieraili Suomen suurimmalla siltatyömaalla” (på finska). Helsingin Uutiset. https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/6626255. Läst 18 april 2026.
  26. ↑ ”Rakentaminen | Näin rakennettiin Suomen pisin silta – se voi kestää jopa 200 vuotta” (på finska). Helsingin Sanomat. 4 februari 2025. https://www.hs.fi/tiede/art-2000010829695.html. Läst 18 april 2026.
  27. ↑ ”Finlands längsta bro öppnas på lördag”. Hufvudstadsbladet. 14 april 2026. https://www.hbl.fi/helsingfors/fotgangarna-har-fortur-nar-kronbergsbron-oppnar-pa-lordag/. Läst 18 april 2026.
  28. ↑ ”Raitiovaunu ajoi ensimmäistä kertaa Kruunuvuorensillalla – Tältä sillalla näyttää” (på finska). Helsingin Sanomat. 17 mars 2026. https://www.hs.fi/helsinki/art-2000011884455.html. Läst 18 april 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kronbergsbron&oldid=59245773”