Georgiens geografi

Georgien är ett land i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa^[1] eller Asien^[1]^[2] eller delat mellan världsdelarna^[1]^[3].

Landet gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Georgiens totala yta är 69,875 km².

Topografi

Trots landets lilla yta har Georgien en av de mest varierande topografierna inom forna Sovjetunionen. Georgien ligger till största delen i Kaukasien, och landets norra del avskärmas till stor del av Kaukasus-bergen. Landet avgränsas även i söder genom berg, där mellan Armenien och Turkiet i lilla Kaukasus. På grund av de stora höjdskillnaderna i Georgien, i kombination med en dåligt utvecklad infrastruktur isoleras många små bergsbyar från omvärlden under vintertid. Jordbävningar och jordskred förekommer också i bergsregionerna. En av de senaste naturkatastroferna inträffade när massiva sten- och jordskred drabbade regionen Adzjarien 1989. 1991 ägde även två jordbävningar rum vilka förstörde flera små byar i norra delen av centrala Georgien.^{[källa behövs]}

Georgien har omkring 25 000 floder och många av dessa används för att tillverka energi genom vattenkraft. Avvattning i väst går mot Svarta havet, och i öst genom Azerbajdzjan och ut i Kaspiska havet. Den största floden är Mtkvari (även känd under det azerbajdzjanska namnet Kura), som flyter 1,364 kilometer från nordöstra Turkiet, genom östra Georgien och huvudstaden Tbilisi vidare österut och slutligen till Kaspiska havet. Rionifloden, västra Georgiens största flod går från stora Kaukasus och slutar när den mynnar ut i Svarta havet i hamnstaden Poti.

Längsta floder

Karta över *Mtkvaris* flöde genom Turkiet, Georgien och Azerbajdzjan.

Namn	Total längd (km)	Längd inom Georgien (km)	Enbart i Georgien	Vattenkälla
Alazani	407	390	Nej	Stora Kaukasus
Mtkvari (tr: Kura)	1 515	351	Nej	Östra Anatolien
Rioni	333	333	Ja	Sydvästra Stora Kaukasus
Enguri	213	213	Ja	Stora Kaukasus
Chrami	220	187	Nej	Trialetibergen
Tschenistsqali	184	184	Ja	Svanetien
Iori	357	183	Nej	Stora Kaukasus
Qvirila	152	152	Ja	Nordvästra Georgien
Supsa	117	117	Ja	Sydvästra Georgien
Aragvi	112	112	Ja	Stora Kaukasus
Bzipi	110	110	Ja	Stora Kaukasus
Kodori	110	110	Ja	Stora Kaukasus
Atjaristsqali	90	90	Ja	Arsianibergen
Tjorochi (tr: Çoruh)	438	37,5	Nej	Nordöstra Turkiet

Högsta bergstoppar

Sjchara - 5068 m
Dzjangha - 5059 m
Mkinvartsveri - 5047 m
Sjota Rustaveli - 4960 m
Tetnuldi - 4894 m
Usjba - 4710 m
Ailama - 4547 m

Källor

CIA - The World Factbook - Middle East (engelska)
Nacres - Biodiversity

Noter

1 2 3 ”Caucasus”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Caucasus. Läst 10 juli 2022.
↑ ”Georgien”. NE. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/georgien. Läst 10 juli 2022.
↑ ”The world factbook: Georgia”. CIA. 1 juli 2022. Arkiverad från originalet den 4 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210204222544/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/georgia/. Läst 10 juli 2022.

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Georgiens geografi.

[:1-1] 1 2 3 ”Caucasus”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Caucasus. Läst 10 juli 2022.

[2] ”Georgien”. NE. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/georgien. Läst 10 juli 2022.

[3] ”The world factbook: Georgia”. CIA. 1 juli 2022. Arkiverad från originalet den 4 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210204222544/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/georgia/. Läst 10 juli 2022.

[1]

[2]

[3]