Diskussion:Stadsplanering i Gamla stan

Den här artikeln faller inom ramen för Projekt Stockholm. Du är varmt välkommen att bidra, till exempel genom att förbättra denna artikel, delta i utformningen av eller diskussionerna runt projektet eller teckna dig som deltagare i projektet.

Förslag

Hej! Denna intressanta artikel skulle vinna mycket i överskådlighet, om någon ville förbarma sig och vända kartorna med norr uppåt (eller åtminstone åt samma håll). Allt gott! //Urbourbo 11 juni 2009 kl. 22.57 (CEST)

Kartor ritades förr i tiden inte alltid med norr uppåt. Det är lite av kart-historiens charm. Kartorna i artikeln visas med samma riktning som i de böcker där jag skannade dem ifrån (utom den från 1626 som i förlagan stå med karttexten "på huvudet"). Kartorna från 1626, 1654 och 1713 har samma riktning och är lätt jämförbara. Ditt förslag skulle även innebära att några kartor inte fick plats längre, eftersom en vridning med norr uppåt skulle innebära bilder i stående format som kräver mycket mera utrymme. Jag hoppas alltså att ingen vill förbarmar sig och börja vrida på kartorna. Hälsningar! Holger.Ellgaard 12 juni 2009 kl. 10.06 (CEST)

Hej igen, Jag skulle nog säga att argumentet för överskådlighet / lättlästhet väger tyngre än det kart-historiska, men vill inte strida om saken. Allt gott, /Urbourbo 12 juni 2009 kl. 12.56 (CEST)

PS Jag skulle gärna läsa Historiska kartor över Stockholm, och då med orginalrotering på kartbilderna! :) Hälsn! /Urbourbo 12 juni 2009 kl. 12.59 (CEST)

Jag tycker att det blir fel när kartexten hamnar upp-och-ner. I artikeln Stadsplanering i Stockholm blev de äldre kartorna inte heller redovisade med norr uppåt. Att "vrida kartan rätt" i huvudet bör inte vara så svårt när det gäller Gamla stan. Dessutom var det även aspekten med platsbristen för bilder i stående format. Antigen hade det uppstått textluckor eller en eller två kartor hade inte kommit med, vilket hade varit synd. Jag var glad att jag nära inpå fick ihop en text utan stora luckor, även när man kör hela bredskärmsformatet. Tyvärr är datorskärmen dålig anpassad till stående format som böcker och tidningar i allmänhet är. Hälsningar --Holger.Ellgaard 12 juni 2009 kl. 17.41 (CEST)

Poäng om formatet förstås, även om det ger mig orsak att damma av min gamla slagdänga en:Form follows function :) Allt gott, //Urbourbo 12 juni 2009 kl. 19.22 (CEST)

Byggnadsminne, Kulturreservat, Riksintresse?

Byggnadsminne: Kulturhistoriskt värdefull byggnad som skyddas genom beslut av länsstyrelsen, varvid fastighetsägaren kan få rätt till statligt stöd. Statliga byggnadsminnen beslutas av regeringen. En byggnadsminnesförklaring är inte detsamma som q-märkning (k-märkning). Sådan beslutas av kommunen i en detaljplan.

Kulturreservat: Mark- eller vattenområde som skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. I Stockholm kallas dessutom ofta större sammanhängande q-märkta (k-märkta) bebyggelseområden ?populärt? för kulturreservat.

Riksintresse: Område av nationellt intresse, avseende t ex orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning, kommunikationer etc. Riksintressen preciseras i dialog mellan stat och kommun och redovisas i översiktsplanen. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av t ex nya byggprojekt.

Källa

• Stockholms stadsbyggnadskontor

Holger.Ellgaard (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tackar! Inte helt självklara samband för en novis. :) Har nu gjort ett försök att styra upp Kulturmärkning i Sverige, jämte en navigationsmall. Återstår dock en hel del frågetecken där och i artiklarna om respektive märkningstyp, om tex lagrum, myndighet (beslutande resp bevakande), typ av skyddsobjekt, typ av skydd osv. Kanske ett litet mini-projekt? :) Allt gott, /Urbourbo 12 juni 2009 kl. 23.46 (CEST)

Källor

En användare tyckte att det skulle behövas källangivelser efter varje avsnitt och satte ut nästan tjugo ^{[källa behövs]} utöver de 28 punktkällor som redan fanns. Ifrågasatta uppgifter i texten framgår exempelvis av själva brödtexten, av illustrationer intill eller källor anges i respektive huvudartikel. Det är praxis att inte upprepa alla källor en gång till, när dessa finns i huvudartikeln. Många av ^{[källa behövs]} är alltså helt onödiga och jag tog bort dessa igen. Några exempel:

• Tessin d.ä. har ritat flera hus längs Skeppsbron. (se Skeppsbron)
• På 1600- och 1700 talen kom trafiken huvudsakligen med fartyg över Saltsjön (självklart)
• kb efter kv Cepheus och Cephalus (se respektive huvudartikel)
• Förslag till sammanbindningsbana kom från Cronstrand (se illustration)
• Centralbron tillkom på 1950- och 1960-talen (självklart)

Jag gillar artiklar med hög kvalitet och tycker att det skall sättas ut källor, men att sätta ut källor “mekaniskt” efter varje avsnitt tycker jag är fel. Källor skall väl “befästa” en intressant eller omstridd uppgift i artikeln och inte slängas ut efter metoden saltströare. Och självklarheter skall väl inte heller behöver källbeläggas (som att huvudtrafiken kom med fartyg över vattent till Stockholm). I artikeln “Stadsplanering i Gamla stan” satte jag ut källor efter samma principer som i artikeln “Stadsplanering i Stockholm”, det tyckte många var helt acceptabelt. Eller skall det vara så att nästan varje menig numera skall källbeläggas?? Enligt diskussionen: Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Krav på många fotnoter i artiklarna? råder ju inte konsensus och därför kommer jag att fortsätta min inslagna väg. Självklart komplettarar jag gärna med en eller annan källa, men jag tycker att artikeln "Stadsplanering i Gamla stan" numera har för många källangivelser. Hälsningar --Holger.Ellgaard 18 juni 2009 kl. 11.02 (CEST)

OK, jag ska fördjupa mina ståndpunkter en aning så att du förstår hur jag tänkt:

• Du hävdar att det finns praxis att inte återupprepa källor, men det är en praxis som jag inte känner igen. Varje artikel skall kunna stå på egna ben och jag ska kunna skriva ut den här artikeln utan att behöva skriva ut ytterligare artiklar för att få reda på källorna. Detta är framförallt viktigt bland de utmärkta artiklarna då de ofta är de som översätts till andra språk.
• Du hävdar även att visa saker är "självklara", vilket jag inte betvivlar att de är för dig. Men om vi tar som exempel att den presumptiva bidragsgivaren Xian Yua från södra Kina har tänkt att översätta artiklar om Stockholm från sv.Wikipedia. Detta då han fachinerades av staden vid sitt första, och enda besök där. Då ska Xian Yua idealt sätt kunna översätta den här artikeln och den ska kunna stå på egna ben (inkluderat källäget). Idealt sätt ska den vara så bra att den ska kunna väljas som utmärkt på mandarinska Wikipedia också. Så tror jag inte fallet är om man utgår från att det är självklart. För övrigt kan tilläggas att det för undertecknad inte var självklart att centralbron byggdes på 1950- och 1960-talet, men då är jag ju ifrån fel del av Sverige (även om halva släkten bor i Stockholm). :P
• Du talar om att det framgår av bilder etc. Men det är alltså tolkningar som du har gjort? Det är förstås mindre bra, även om jag nog håller med om att den klart liknar Big Ben. Bättre vore att någon auktoritet (som fått något tryckt i ämnet) hävdar samma sak, men det får väl gå bra :).
• Du tog även bort kb-mallen på ett par ställen där den kändes extra viktig då texten innehöll påståenden och på ett ställe ett citat! Om vi utgår från de förändringar som du gjorde blir det nog enklast (länk till den större redigeringen du gjorde).

1. Under Rad 20 tog du bort två kb. Täcks texten in av Stockholm, en utopisk historia, sida 57?
2. Under Rad 28 står som följer: "Här var det dock inte frågan om att förbättra levnadsvillkåren för folket i de trånga gränderna eller att uppföra paradgator utan en hyllningen av stormaktens segrar och dess män" Meningen är ett påstående, därtill ett lite konstigt sådant då paradgator väl ändå måste ses som en hyllning för just maktens män och militära segrar?
3. Täcker noten "Huvudstad i omvandling, s. 111 och 113" upp båda de kb som låg under Rad 48? Går de kanske att dela upp så att varje stycke får en referens, eller har du skrivit ihop det?
4. Täcks de kb som du tog bort under Rad 55 upp av de efterföljande noterna? Samma sida?
5. Är det självklart att sträckningen inte har förändrats någonting av järnvägen? Du tog nämligen bort kb på meningen "Planen fann inget större gehör och slutligen valdes Nils Ericsons ursprungliga förslag till dragning av sammanbindningsbanan väster om Gamla stan, så som den fortfarande sträcker sig idag".
6. På Rad 82 tog du bort kb efter meningen "Le Corbusiers vision kom 30 år för sent. I facktidskriften Byggmästaren diskuterade arkitekt Sven Markelius 1934 kritiskt hela tävlingen. Le Corbusiers förslag, menade han, “...tillhör dem man för all del inte ville se utförda.”". Jag anser dock inte att hänvisningen är tillräcklig då det trots allt är ett citat. Från vilken sida är citatet ifrån, vem var ansvarig utgivare etc.? Det vore bäst om texten trots allt efterföljdes av en not.
7. Under rubriken "Nya trafikleder" tog du bort två kb. I den första meningen påstår du att "[m]ånga väntade nu på att en detaljplan enligt tävlingsvinnarnas förslag skulle utarbetas". Vilka var dessa "många"? Politiker? Arkitekter? Gemene man på gatan?
8. Under rubriken "K-märkning" så vore det på sin plats med en korrekt hänvisning med diarienummer etc. (eller vad det nu är som används).

• Slutligen så är det möjligt att det inte rådde fullständigt konsensus på diskussionen som jag hänvisade till tidigare. Men en majoritet av de som yttrade sig där ansåg att allt idealt skall täckas av källor. Källkravet blir hårdare och hårdare för varje år som gått (iaf sedan jag kom hit) och jag skulle tycka att det var trist om dina fina artiklar förlorade utvald-status om något år på grund av det. Då kommer nog kraven att ligga på samma nivå som en.Wikipedia. I deras nyligt utvalda artiklar är det källor efter i stort sett alla påståenden. Se exempelvis följande tre artiklar (inom olika ämnenskategorier) som nyligen blivit utvalda: U.S. Route 41 in Michigan; Magnetosphere of Jupiter; samt Brazilian battleship Minas Geraes.

Hoppas att detta gjorde det tydligt vad jag menade. Mvh Jopparn 18 juni 2009 kl. 18.29 (CEST)

Jag har läst din mångordiga kommentar och har inga fler synpunkter som kan berika denna diskussion. Jag respekterar din personliga uppfattning om vad som skall källbeläggas, och har försökt att tillfreställa dina krav, men mer tänker jag inte göra. Tack och lov finns även andra uppfattningar i denna fråga. Att källbelägga texten bakom vartenda wikilänk till artiklar eller huvudartiklar tänker jag dock inte göra. "Tolkad" bilder har jag inte heller! "Big Ben" kommer från källan Gamla stan: historia som lever och att en ny teater skulle byggas på Skeppsbron syns på karttexten om du förstora upp den. Unter källa nr 31 finns en länk inkl. diarienummer till Stockholms stadsbyggnadskontorets material angående k-märkningen och gällande stadsplaner för Gamla stan, det är bara att klicka sig fram till de pdf-filar som finns angivna där. Så kan jag bemöta punkt för punkt av dina krav, men det tänker jag inte hella göra, jag skriver hellre nya artiklar. Då får väl mina artiklar vara bristfälliga i dina ögon, men jag vet att andra användare uppskattar dem. Avslutningsvis har jag en stilla undran, vad menas med "allt" i din formulering "...att allt idealt skall täckas av källor"? Det är väl högst subjektiv vad man menar med "allt"! Jag tycker nämligen att jag har källbelagd "allt" av intresse och mer därtill. Hälsningar --Holger.Ellgaard 18 juni 2009 kl. 19.31 (CEST)

Hej igen Holger! Jag är uppriktigt ledsen om du tagit det här som annat än rent konstruktiv kritik (vilket jag får känslan av utifrån dina formuleringar i ditt senaste inlägg) vilket det absolut inte var tänkt som! Jag har flera gånger sagt att jag uppskattar dina artiklar och tycker att de är mycket bra! Att jag gärna ser att de utmärkta artiklarna är mycket väl källbelagda skall inte ses som misstro mot dig eller som att jag tycker att det är dåligt det som är gjort, utan bara några steg ytterligare mot perfektion. Att jag vet att du är en mycket seriös skribent och litar på det som du skriver har gjort att jag tidigare har röstat för att artiklar som du skrivit ska få status som utvalda/läsvärda, även om de inte är rigoröst källbelagda.

Men om några år, när du och jag kanske inte längre är aktiva här, så kanske andra kommer att rösta bort dem, precis som tidigare seriösa skribenters artiklar nu röstas bort på Wikipedia:Artikelnomineringar#Avnominerade artiklar i stort sett varje vecka. Den som har enklast att göra de förändringarna, och som har störst intresse av det trodde/hoppades jag var du. Det var anledningen till att jag skrev mitt långa inlägg här ovan, för att hjälpa dig, inte för att förolämpa. Det är som sagt väldigt olycklig och tråkigt om du tog det på annat sätt. Jag tog helt enkelt din uppmaning på din användardiskussion om att sätta ut kb på allvar... Självklart gör du så mycket som du vill/orkar av det. Mvh Jopparn 19 juni 2009 kl. 00.19 (CEST)

PS. Jag såg att jag missade att besvara din avslutande fråga. Med allt menar jag det så konkret som det bara är möjligt :). Varenda liten bit information skall i mitt tycke ha en not som täcker upp det som sägs. Ingen egen forskning, inga egna antaganden (med det inte sagt att du har ägnat dig åt det!) och lätt att verifiera med trovärdiga källor. På ett media som Wikipedia där folk går under okänd identitet, eller ibland rent av falsk identitet, och har vilt skiftande kunskap inom områdena som de skriver om, går det inte att sätta samma tilltro till materialet som på akademiska skrifter etc. där man ju inte behöver sätta källor efter varenda stycke. För ett skräckexempel om det, och en intressant Wikipedia-historisk händelse, kan jag rekomendera att läsa en:Essjay controversy om det skulle intressera dig. Men nog om det. Nu ska jag skriva en artikel! Jopparn 19 juni 2009 kl. 00.31 (CEST)

Ja, jag vet att du menar väl, men jag tog ganska illa vid mig, som du märkte. Tillåt mig att även jag utvecklar mina tankar något mera. Vi är ett gäng wikientusiaster som jobbar ihop inom något som heter Wikipedia:Projekt Stockholm med mål att förbättra befintliga artiklar om Stockholm och att producera nya artiklar om Stockholm med bästa kvalitet. Några har även diskuterad på denna sida. Jag jobbar alltså inte ensam och envis i min lilla kammare och slå dövöra till, utan vi brukar hjälpa varann att förbättra våra alster och påpekar eventuella fel för varandra. Ett mycket givande samarbete! Jag har inte fått några indikationer av mina medkämpar att artikeln ”Stadsplanering i Gamla stan” skulle sakna ett 20-tal punktkällor. Därför tog jag dina ”tips” för mycket överdriven pedanteri. För några "kb" vill jag absolut inte ha i mina artiklar.

Detta med källor har ju diskuterats i all oändlighet och jag vill inte spraka loss en ny diskussion om detta. Men min uppfattning är att en (redan riklig källbelagd) artikel inte bli mera trovärdig om jag slänger in ytterligare 20 källangivelser. De av dig visade exemplen från en:Wiki tycker jag är rena rama skräckvisioner, där en relativ kort artikel har belamrats med ett 100-tal källor. Jag har ingen som helst möjlighet att kontrollera om alla källor är korrekta, måste alltså även här lita på att skribenten jobbar trovärdig. Det är lätt hänt att skriva fel sida i en källa eller att blanda ihop två boktitlar. Och je fler källor desto större är risken för misstag. Rent optiskt liknar artiklarna i dina exempel ”hela havet stormar” med alla noter och länkar. Jag känner ingen som helst glädje i att läsa detta och jag hoppas verkligen att det inte blir normgivande för sv:Wiki, då tror jag nämligen att många slutar skriver inklusive mig.

Mina längre bidrag är i regel specialartiklar om ganska smala områden, som nu Gamla stan och stadsplanering. Om en ickestockholmare skall ha glädje av en sådan artikel bör man ha vissa grundläggande förkunskaper. Till exempel om Stockholms geografi och Stockholms historia, hur Galma stan ligger i förhållande till Norrmalm och Södermalm (en del historiska kartor i artikeln ligger inte med norr uppåt), t.ex. om att Skeppsbron vänder sig mot öst och Östersjön (där all trafik kom och gick), t.ex. att sammanbindningsbanan går på västsidan och inte på östsidan om Gamla stan, t.ex. att Stora Nygatan och Skeppsbron var paradgator, där rika köpmän och adeln visade upp sig och inte kungligheter. Man bör även vara intresserad av arkitektur och stadsplanering. Man skall kanske rentav ha en karta över Stockholm tillgänglig. Har man inte dessa grundkunskaper kan man skaffa dem genom att man läser de i artikeln angivna länkar. Vet man ingenting om Skeppsbron så bör man läsa en alldeles utmärkt artikel om denna paradgata. Vad jag vill säger är att en artikel aldrig kan åstadkomma samma utbyte till alla wikiläsare och att en bra artikel aldrig kan stå “på egna ben”, den stå på många ben (=underartiklar). När det gäller mina artiklar så kontrollerar jag alltid underartiklas kvatitet och förbättrar dessa vid behov, för de är sedan “benen” som min nya artikel skall vila på. Där ligger en stor del av mitt arbete för Wiki. Det betyder även att en del av mina källor är inte så lätt för alla att verifiera. Jag lånar speciallitteratur som bara finns på bibliotek i Stockholm eller Gamla stan och hämtar material från Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsarkiv, ibland finns en utsökt information bara på en skylt på platsen. Det händer även att jag måste bedriva lite av egen forskning, t.ex. med Göta landsväg samt Diplomatstadens och Skeppsbrons byggnader. Det tycker jag är kul och uppskattas av andra, men är en dödsynd enligt Wikis “regler”. Jag tänker fortsätta att synda! Ha en glad midsommar! Hälsningar --Holger.Ellgaard 19 juni 2009 kl. 10.17 (CEST)

Inledning

Jag gjorde om inledningen lite grann. Personligen undviker jag gärna formuleringar som "den här artiklen handlar om..." när man kan formulera det på ett naturligt sätt. --Kildor 18 juni 2009 kl. 11.26 (CEST)

Helt ok! Skall inledningen vara längre? En användare tyckte det och menade: "...då det helst skall gå att endast läsa den och ändå få reda på allt det viktiga i ämnet." I så fall skulle inledningen bli ganska lång. Inledningen skall väl även väcka intresse att läsa vidare i själva artikeln. --Holger.Ellgaard 18 juni 2009 kl. 12.31 (CEST)

Om "allt" är "viktigt", så ska inte allt stå i inledningen; då förlorar den ju sitt syfte. En riktlinje kanske kan vara att en sammanfattande inledning i en hyfsat färdig artikel som mest bör vara 20% av artikeltexten (men förstås gärna kortare)? Endast med det förbehållet kan jag hålla med om att "allt viktigt" bör stå där. :) Allt gott, //Urbourbo 18 juni 2009 kl. 12.40 (CEST)

Inledningen ska givetvis väcka intresse att läsa vidare i artikeln, och är ofta bland det svåraste stycket att skriva i en artikel. I viss mån bör det sammanfatta artikeln, och personligen tycker jag att den gärna får vara längre än vad den är nu, helst minst dubbelt så lång. Men det finns naturligtvis inget egenvärde med lång inledning - det får naturligtvis inte vara på bekostnad av språk, stil och förmågan att väcka läsarens intresse. --Kildor 18 juni 2009 kl. 13.11 (CEST)

Jag tror inte att man kan uttrycka det i %. Norrmalmsregleringen är 43700 bytes lång och 20% för inledningen skulle bli 8700 bytes, det motsvarar en helt egen artikel som Klarabranden 1751. Introtexten för Stockholms historia är enligt min smak för lång. Jag skall fundera ut en lite längre introtext för denna artikel. --Holger.Ellgaard 18 juni 2009 kl. 15.01 (CEST)

Du har rätt, vi behöver nog ett förbehåll i absolut längd dessutom. :) Allt gott, //Urbourbo 18 juni 2009 kl. 15.23 (CEST)

På Wikipedia:Disposition står följande mening: "En tumregel är att inledningen skall kunna läsas självständigt som en sammanfattning av artikeln." Det var alltså det jag menade med min kommentar. Jopparn 18 juni 2009 kl. 18.36 (CEST)

Markerar som rekommenderad

Källbelagd och innehållsrik. --Ace90 3 juli 2009 kl. 16.12 (CEST)

Lay-out fråga

I ett annat sammanhang anförde Holger Ellgaard kritik mot att, i en artikel, " En del bilder finns på vänstra sidan utan begripbar anledning." [], varför jag antar att det är högst medvetet man valt att i den här artikeln lägga samtliga bilder i högermarginal. Jag kan ändå inte låta bli att undra om inte den här artikeln, som jag tycker är mycket bra och har haft stort nöje av att läsa, skulle vinna rent estetiskt på en viss variation i bildplaceringen? Vänligen --;Idunius 27 oktober 2009 kl. 14.09 (CET)

Hej! Även jag lägger ibland bilder på vänstra sidan som i Stadsplanering i Stockholm. Att lägga bilder i denna artikel i någon sorts ologisk zick-zack placering tycker jag inte förbättrar densamma. Tvärtom, rubriköverskrivterna kommer att "tryckas" åt sidan, viket händer när rubrikerna är korta, det tycker jag blir mycket fult och störande. Jag har även lärt mig numera att placeringar på högra sidan är att föredra, eftersom en del webbläsare "krånglar" med vänsterbilder. Hälsningar --Holger.Ellgaard 27 oktober 2009 kl. 16.47 (CET)

Några småsaker

Nu har jag läst artikel, den är som förväntat mycket välskriven och intressant och. Det finns några små saker som eventuellt kan förbättras/utvecklas:

• Avsnitten om regleringsplanerna före 1800-talet slutar rätt abrupt. Speciellt avsnittet om Tessins plan som slutar med att Tessin var övertygad om att planen skulle genomföras, vad hände sen? Någon eller några meningar skulle kunna förklara det och göra övergången till Gustav III och Palmstedts plan lättare.
• En alternativ lösning är att dela upp avsnittet "Regleringar av Gamla stan" och bryta ut 1800-talets regleringsplaner till ett eget kapitel; då skulle man kunna lägga till en kort introtext före underrubriken Stora Nygatan där planerna introducerades.
• Från 1800-talet och framåt finns inga glapp i historien, så där finns inte problemet.
• Eventuellt borde tunnelbanan nämnas kort?

--Ankara 28 oktober 2009 kl. 00.13 (CET)

Hej och tack för dina synpunkter! Alla storstilade reglerings- och nybyggnadsplaner för Stockholm gick alltid hand-i-hand med tillgång av kapital. Det syns tydligt på stadens tre stora "byggvågor" (stormaktstiden, industrialism och rekordåren). Att Tessins planer stoppades så abrupt beror på stormaktstidens slut och kapitalbrist för fler "stora idéer". Det har jag lagd till nu i texten. Därmed behöver avsnittet "Reglering av Gamla stan" inte delas upp på annat sätt. Tunnelbanebyggnaden berörde Gamla stan inte nämnvärd och nämns därför inte i artikeln. Till skillnad från sammanbindningsbanan som ju eventuellt skulle dras längs Skeppsbron. Men jag lade nu in en kort "notis" under avsnittet "Nya trafikleder". Hälsningar --Holger.Ellgaard 28 oktober 2009 kl. 10.34 (CET)

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt kriteriet:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått enbart och minst 5 utmärkt-röster.
  /Ronny W 9 november 2009 kl. 16.48 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Stadsplanering i Gamla stan Nominerad av Sjunnesson 26 oktober 2009 kl. 10.38 (CET)

En välskriven, väl illustrerad och väl källbelagd artikel.

Stödjer för utmärkt

1. --Holger.Ellgaard 27 oktober 2009 kl. 09.04 (CET), enligt nomineraren
2. --Ymer 27 oktober 2009 kl. 12.54 (CET). Enl. nedan samt ovan.
3. --;Idunius 27 oktober 2009 kl. 18.38 (CET) Fin artikel, välskriven uttömmande och med bra källor. Jag köper även argumentet för bildplacering på artikelns diskussionssida.
4. --Ankara 28 oktober 2009 kl. 10.53 (CET)
5. --Urbourbo 28 oktober 2009 kl. 11.38 (CET) Som övriga. Artikeln lyfter dessutom fram ett i nutida stadsplaneringsdebatt relativt okänt men inte desto mindre intressant ämne!
6. Huggorm 28 oktober 2009 kl. 12.12 (CET)
7. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 28 oktober 2009 kl. 18.53 (CET)
8. Pavl 28 oktober 2009 kl. 19.45 (CET)
9. Ghostrider ♠ 29 oktober 2009 kl. 18.45 (CET)
10. Fredde...talk? 30 oktober 2009 kl. 11.05 (CET)
11. Elfsborgarn_disk.^↔ 31 oktober 2009 kl. 14.19 (CET)
12. --Matrix17 31 oktober 2009 kl. 20.18 (CET)
13. Ion-5 2 november 2009 kl. 10.54 (CET) Den här artikeln har noterna i rätt form
14. /Ronny W 2 november 2009 kl. 11.11 (CET) Välskriven originalartikel, bra disponerad och balanserat illustrerad.
15. Apollonios Molon 2 november 2009 kl. 13.06 (CET) (har omformulerat det jag tycker var problematiskt)
16. Julle 2 november 2009 kl. 13.13 (CET) Problemet med att bedöma artiklar om ämnen man inte behärskar är att man får gå huvudsakligen på formen, men den verkar god.
17. Fernbom2 2 november 2009 kl. 17.33 (CET)

Stödjer för bra

• --Ymer 27 oktober 2009 kl. 10.45 (CET). Ingressen behöver putsas avseende språk och rättstavning. Därefter stödjer jag Utmärkt med acklamation.

Stödjer ej

• Apollonios Molon 31 oktober 2009 kl. 21.55 (CET)

1. • Får man veta varför? --Holger.Ellgaard 1 november 2009 kl. 13.32 (CET)
     • Det är på grund av inledningen. Under århundradena har det funnits många, delvis mycket radikala stadsplaneförslag, för att förnya och sanera Gamla stan i Stockholm. Under stormaktstiden handlade det om att förvandla Stockholm från en medeltida borgarstad till en representativ huvudstad av europeiskt snitt. Under 1800-talets andra hälft fanns starka krafter för att tillämpa stadsplaneprinciperna luft, ljus och breda alléer även för Gamla stan. Detta skulle ha inneburit rivning av nästan hela stadsdelens bebyggelse. är för mig alldeles för luftigt och otydligt skrivet. Vad är delvis mycket radikala stadsplaneförslag? Apollonios Molon 1 november 2009 kl. 17.32 (CET)
       • Du misstolkar meningen. Det meningen betyder är att det har funnits många förslag, och att en del av dom var mycket radikala. Hur de förslagen såg ut gås noggrant igenom i artikeln, en inledning är en kort sammanfattning och behöver inte gå in på detaljer. Hursomhelst ett rätt svagt skäl för att rösta i mot en artikel; och om det vore ett problem väldigt lätt åtgärdat.--Ankara 1 november 2009 kl. 17.41 (CET)
         • Jag skulle vilja ha en omformuleringen på den meningen från mycket radikal till något annat. Det känns alldeles för subjektivt att kalla något mycket radikala, även om det var så. Jag vidhåller vid att det är problematiskt. Ingen har sagt att man behöver gå in på detaljer, men det är bättre att förslagsvis skriva omfattande stadsplaneförslag och nämna två exempel. Apollonios Molon 1 november 2009 kl. 18.07 (CET)
           • Det är inte subjektivt att använda ordet i en korrekt och ej värdeladdad betydelse; radikalt i betydelsen mycket omfattande förändring. Att exempelvis vilja riva hela Stockholms bebyggelse och ersätta den med höga punkthus, kan helt neutralt beskrivas som en radikal plan.--Ankara 1 november 2009 kl. 18.12 (CET)
             • Ankara har redan sagt allt. Men en gång till: Att vilja riva i princip hela Gamla stan tycker jag är för en nutida betraktare "mycket radikalt", för att inte säga "hårresande" (men det utrycket anväde jag inte). Ordet "radikalt" förekommer i mina källor, men fråga mig inte var. Ordet "omfattande" är helt fel i sammanhanget, eftersom "omfattande" var nästan alla stadsplaner för Galma stan, "mycket radikala" var några av dem. Ett exempel på vilka stadsplaneförslag som avses ges i introtexten och flera i artikeltexten. Att du röstrar på grund av ett "opassande" ord på "södjer ej" känns som ett ganska tunnt argument. Jag tror det är något annat som stör dig. Därför tänka jag inte ändra lydelsen i introtexten, som (hittills) 12 användare inte hade några större synpunter på. --Holger.Ellgaard 1 november 2009 kl. 18.31 (CET)

Diskussion

Ingressen är nu språkputsad. Sjunnesson 27 oktober 2009 kl. 12.31 (CET)

Intressant och utförlig artikel! Men:

• Är dessa citat verkligen rätt avskrivna: "ovanlig breda vestibul" (1800-talets regleringsplaner); "historisk värde" (Le Corbusiers idéer)
• Det vore trevligt att få veta vilken kung som avses: "Det gillade dock inte kungen, som helst ville ha Helgeandsholmen för sig själv".

Pavl (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kungen som ville ha Helgeandsholmen för sig själv var Karl XII och båda citaten är korrekt återgivna och markerade med källor (Glase med flera (1988), sida 198) respektive (Juvander (2002), sida 41). Otrolig men sant! :-) Hälsningar --Holger.Ellgaard 29 oktober 2009 kl. 09.16 (CET)

Hupp - har läst flera ggr utan att se detta (ibland läser man vad som borde stå, inte vad det faktiskt står)...Om citaten är korrekta borde de väl markeras med ett (sic) ? Vänligen --;Idunius 29 oktober 2009 kl. 14.36 (CET)

Vad menar du med (sic)? --Holger.Ellgaard 29 oktober 2009 kl. 18.28 (CET)

(sic) eller [sic] innebär att tidigare nämnda mening, satsdel eller dylikt innehåller språkliga/grammatiska fel eller faktafel. "85" 29 oktober 2009 kl. 18.31 (CET)

Precis - tack för hjälp med länk och förklaring! MVH/ --;Idunius 29 oktober 2009 kl. 18.35 (CET)

Problemet med sic är att det mestadels används för att märka ut förvånande, osannolika eller (i skribentens mening) mycket dumma påståenden. Därför är det inte så lyckat i ett uppslagsverk eftersom att det kan tolkas så (och då ger det ett oseriöst intryck). Holger gör förstås helt rätt som citerar ordagrannt, citat ska återges så. Om det anses vara ett stort problem kan man ta bort citatteckena och rätta grammatiken, det rör sig bara om några ord så det vore helt ok göra så (och förstås ha kvar källan).--Ankara 29 oktober 2009 kl. 18.37 (CET)

HE gör naturligtvis rätt i att citera korrekt. Min erfarenhet är dock inte att (sic) i akademisk text bara markerar dumma påståenden, utan det handlar ofta om att markera typos och liknande. Men om du har rätt i att det uppfattas så så menar jag att det är ett mycket bra förslag att referera istället för att citera, så löser man hela problemet. För det är ju inte roligt heller i en så fin artikel om det ser ut som om man slarvat med citaten, bara för att det finns skrivfel/typos i originalet. MVH/--;Idunius 29 oktober 2009 kl. 19.04 (CET)

Jag har samma erfarenhet som Idunius, att [sic] ofta(re) används för att markera typos i originaltexten. Jag håller med om att man på nämnda ställen antingen bör omformulera texten eller skriva till [sic]. Pavl 29 oktober 2009 kl. 20.27 (CET)

Meningen "Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade." förekommer på två ställen i artikeln. Det känns som en onödig upprepning. Ena förekomsten skulle säkert lätt kunna ändras så att det inte blev en sådan upprepning. Anser ni att detta är viktigt att vi åtgärdar? "85" 29 oktober 2009 kl. 19.17 (CET)

Det är ändrat nu. --Holger.Ellgaard 30 oktober 2009 kl. 11.02 (CET)

Beträffande den första frågan ber jag tusen gånger om ursäkt. Det är först nu som enkronan trillade ner (snacka om "trög i bollen"). Jag trodde Pavls fråga gällde om citatens innehåll var korrekt återgiven, men nu förstår jag att frågan gällde stavningen. Jag har nu kollat i båda käll-böckerna (som jag inte hade hemma) och korrigerat citatens stavning. Pavl hade naturligtvis rätt!! Jag stavar ibland som en kråka. Tack alla ni som är uppmärksamma och korrigerar mina texter. Hälsningar --Holger.Ellgaard 30 oktober 2009 kl. 11.16 (CET)

Såg att det blev fel igen! Tack Urbourbo! --Holger.Ellgaard 30 oktober 2009 kl. 11.48 (CET)

Två korta kommentarar: Apollonios Molons ändring av introtexten kan jag stödja och kul att du flyttade din röst. Till Julle vill jag säga att artikeln vänder sig inte till fackfolk med specialkunskaper untan just till läsare som du. Och jag hoppas att inte bara att den yttre formen har fänslat dig utan även innehållet. Hälsningar --Holger.Ellgaard 2 november 2009 kl. 15.53 (CET)

1400-talet

Hej! Jag har utan framgång letat efter kartor av Stockholm innan 1525. Det vore kul att kunna illustrera Fiskartorget. Förslag? Hälsn! /Urbourbo 25 mars 2010 kl. 14.43 (CET)

Det är inte så konstigt! Den äldsta kända stockholmskartan är från 1620-talet. Kartan är full av nålstick (ett äldre sätt att kopiera kartor). Förmodligen är kartunderlaget från 1500-talet och har utökats i takt med att Stockholm växte. Jag tog ett kartutsnitt som visar Gamla stan och lade in några historiska gator och torg. Kartan kan därför med fördel användas som illustration för t.ex. Fiskartorget. Hälsningar --Holger.Ellgaard 25 mars 2010 kl. 18.31 (CET)

PS. Fiskartorget fanns dock inte kvar när kartan ritades, därför är bara läget för det forna torget markerat. --Holger.Ellgaard 26 mars 2010 kl. 09.56 (CET)

Nu blev det tydligt, tackar! :) /Urbourbo 26 mars 2010 kl. 09.59 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Stadsplanering i Gamla stan. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090903063700/http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanPropertyView.aspx?id=8&fnr=10075766&propertyname=Cepheus+19 till http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanPropertyView.aspx?id=8&fnr=10075766&propertyname=Cepheus+19

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 11 september 2017 kl. 22.54 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Stadsplanering i Gamla stan. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090903102134/http://www.arkitekturmuseet.se/utstallningar/svensk_byggnadskonst/stadsplaner/ till http://www.arkitekturmuseet.se/utstallningar/svensk_byggnadskonst/stadsplaner/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 9 oktober 2017 kl. 05.06 (CEST)