Áncash
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Áncash | |||
| Departement | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Peru | ||
|---|---|---|---|
| Koordinater | 9°32′S 77°32′V / 9.533°S 77.533°V | ||
| Huvudstad | Huaraz | ||
| Area | 35 889,91 km²[1] | ||
| Folkmängd | 1 201 826 (2026)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 33,49 invånare/km² | ||
| Guvernör | Waldo Ríos | ||
| Tidszon | PET (UTC−5) | ||
| ISO 3166-2 | PE-ANC | ||
| UBIGEO | 02 | ||
| Geonames | 3699674 | ||
.svg) Departementets läge i Peru
| |||
| Wikimedia Commons: Áncash Department | |||
| Redigera Wikidata | |||
.png)
Áncash är ett av 24 departement i Peru. Departementet är känt för sin dramatiska bergslandskap och är hem till Huascarán, Perus högsta topp på 6 768 meter över havet. Utanför kusten når havsdjupet 6 263 meter, vilket ger en total höjdskillnad på över 13 000 meter. De preliminära resultaten från folkräkningen 2025 visar en befolkning av 1 205 998 invånare.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Genom Áncash sträcker sig två parallella bergskedjor: Cordillera Blanca, den västra istäckta kedjan, och Cordillera Negra, den östra kedjan utan permanent snö och is. Mellan dessa ligger dalgången Callejón de Huaylas, där de flesta av departementets större städer är belägna. Undantaget är Chimbote, som ligger vid Stilla havet-kusten.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Ekonomin i departementet vilar på tre ben. Fisket är betydande, framför allt längs kusten vid Chimbote, som under 1970-talet var världens mest betydande fiskehamn. Järnindustrin utgör en annan viktig sektor. Turismen spelar också en central roll, driven av den natursköna bergsnaturen i Huaylas-dalen och Nationalparken Huascaran, som finns upptagen på Unescos världsarvslista.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Frihetskämpen Simón Bolívar organiserade delar av sin befrielsearmé i Huaraz under självständighetskrigen på 1820-talet.
Den 31 maj 1970 drabbades departementet av en av de största naturkatastroferna i Sydamerikas moderna historia. En jordbävning med epicentrum utanför Chimbote utlöste ett massivt jordskred från glaciären på Huascarán. Snö, is och bergsmaterial störtade ner i sjön Llanganuco och skapade en flodbåge som inom fyra minuter färdades elva kilometer och sköljde över städerna Yungay och Ranrahirca, som begravdes under ett tolv meter djupt lager av vatten, is, lera och sten. Enbart i dessa två orter beräknas cirka 25 000 personer ha omkommit.[4] Totalt för hela departementet uppskattas katastrofen ha krävt 67 000 döda, 250 000 försvunna, 180 000 skadade och förstört 255 orter av varierande storlek.[5] Huvudorten Huaraz förstördes till 95 procent men återuppbyggdes och är i dag en modern bergsstad.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Áncash är indelat i 20 provinser.
| Provins | Huvudort | Befolkning (2000) | Antal distrikt |
|---|---|---|---|
| Aija | Aija | 8 588 | 5 |
| Antonio Raimondi | Llamellín | 19 808 | 6 |
| Asunción | Chacas | 10 623 | 2 |
| Bolognesi | Chiquián | 29 073 | 15 |
| Carhuaz | Carhuaz | 45 625 | 11 |
| Carlos Fermín Fitzcarrald | San Luis | 22 136 | 3 |
| Casma | Casma | 41 463 | 4 |
| Corongo | Corongo | 9 228 | 7 |
| Huaraz | Huaraz | 144 894 | 12 |
| Huari | Huari | 66 159 | 16 |
| Huarmey | Huarmey | 26 539 | 5 |
| Huaylas | Caraz | 57 987 | 10 |
| Mariscal Luzuriaga | Piscobamba | 25 537 | 8 |
| Ocros | Ocros | 6 947 | 10 |
| Pallasca | Cabana | 28 712 | 11 |
| Pomabamba | Pomabamba | 22 623 | 4 |
| Recuay | Recuay | 18 401 | 10 |
| Santa | Chimbote | 390 868 | 9 |
| Sihuas | Sihuas | 33 176 | 10 |
| Yungay | Yungay | 58 895 | 8 |
Arkeologi
[redigera | redigera wikitext]I departementet finns betydande arkeologiska lämningar. På regionmuseet i Huaraz visas fynd från Recuay-kulturen. Även monoliter från Chavín-kulturen har påträffats i området.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ läs online, www.inei.gob.pe , läst: 6 december 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ Estadística Poblacional (på spanska), Perus hälsoministerium, läs online, läst: 31 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Censos nacionales 2025 Crecimiento y Distribución de la Población, Primeros Resultados”. INEI. sid. 30. https://cdn.www.gob.pe/uploads/document/file/10065890/8200490-peru-crecimiento-y-distribucion-de-la-poblacion-primeros-resultados.pdf?v=1780249363.
- ↑ Gran Enciclopedia del Perú, ISBN 9972-625-13-3, 1998, s. 86–89.
- ↑ Gran Atlas Universal, ISBN 9972-891-03-8, 2002, s. 36.
| |||||||
